De senaste årens uppvärmning av Arktis har förändrat växtligheten lokalt. Det visar ny forskning där biologer från Göteborgs universitet deltar och där resultaten nu publiceras i prestigefyllda tidskrifterna Nature Climate Change och Ecology Letters.
Resultaten visar att de flesta växterna i Arktis blivit högre och att andelen kal mark minskat. Men framförallt har vintergröna buskar ökat i Arktis.
- Vi har lyckats koppla de observerade vegetationsförändringarna på de olika platserna till graden av den lokala uppvärmningen, säger forskaren och biologen Robert Björk.
Buskar och örter ökar i omfattning
Jämförelser visar att förekomst av kärlväxter, som buskar och örter, ökar med uppvärmningen. Hur stor förändringen är beror på klimatzon, fuktighet och förekomst av permafrost.
Forskare i det Internationella Tundraexperimentet, ITEX, har samlat in information under närmare 30 år. Genom att mellan 1980 och 2010 analysera förändringen i växtligheten i 158 växtsamhällen, spridda över 46 olika platser i Arktis, kunde forskarna inom ITEX påvisa flera övergripande trender.
- Vi lyckas bevisa att de vegetationsförändringar som skett i våra fasta rutor är en följd av den lokala uppvärmningen på ett flertal platser spridda över hela världens tundra, säger Robert Björk.
Sommartemperaturer och markfuktighet påverkar
ITEX bildades 1990 i USA då man enades om en gemensam manual med standardiserade protokoll som sedan dess används i hela Arktis.
- Hur olika växtgrupper reagerade på uppvärmning skiljde sig ofta med omgivande sommartemperatur, markfuktighet och försökets varaktighet. Buskar ökade med uppvärmningen endast när omgivande temperaturen redan var hög, medan gräs ökade främst i de kallaste undersökningsområden, säger Ulf Molau, professor i växtekologi och sedan många år medarbetare i FN:s klimatpanel.
Stora förändringar
Resultaten tyder på att tundravegetationen uppvisar en stark regional variation som svar på uppvärmningen.
- Detta innebär att utsatta regioner, efter sammanlagda effekter av en långvarig uppvärmning av Arktis, kan bli föremål för mycket större förändringar än vi har observerat hittills, säger professor Ulf Molau.
Det är en kunskap som kommer väl till pass när Sverige, som ordförandeland för Arktiska Rådet (Arctic Council) 2011-2013 har fått huvudansvaret för att ta fram rapporten ”Arctic Resilience Report”. Erfarenheter från ITEX kommer också att vara med i nästa stora rapport från FN:s klimatpanel (IPCC) 2014.
Nature Climate Change: http://www.nature.com/nclimate/journal/vaop/ncurrent/full/nclimate1465.html
Ecology Letters: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1461-0248.2011.01716.x/abstract
Robert G. Björk, Inst. för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet
Telefon: 031 786 3741, Mobil: 0704 54 65 41
E-mail: robert.bjork@gu.se
Personal webpage: http://www.bioenv.gu.se/personal/robert_bjork/
Ulf Molau, Professor på Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet
Tel: +46 (0)31 786 2665
E-post: Ulf.Molau@dpes.gu.se



