Många nybörjarstudenter tycker att det är betydligt svårare att studera matematik vid universitetet än på gymnasiet. Allt färre studenter söker också högre utbildningar som innehåller matematik, trots att det finns ett stort behov av arbetskraft med matematiska kunskaper. Just stadieövergången mellan gymnasiet och universitet är temat för en ny avhandling från Växjö universitet. Avhandlingsförfattaren Erika Stadler har följt fem lärarstudenter under deras inledande kurser i matematik.

Vampyren hemsöker vår kultur. När SF härom veckan startade biljettförsäljningen till den nya vampyrfilmen New Moon, brakade sajten ihop. Tv-serien True Blood är en given publiksuccé och bokhandlarna flödar av vampyrböcker. Men vad beror vampyrens popularitet på? Vad är det för specifika egenskaper som gör att den aldrig tycks sluta fascinera oss? Det är frågor som litteraturvetaren Anna Höglund besvarar i sin avhandling ”Vampyrer. En kulturkritisk studie av den västerländska vampyrberättelsen från 1700-talet till 2000-talet”.

Intresset för mobilt lärande har vuxit starkt under den senaste 10-årsperioden och uttryck som livslångt och flexibelt lärande har vunnit stor genomslagskraft. Dessa uttryck utlovar lärande på individens villkor genom egen kontroll över när och var lärandet skall ske. En ansenlig mängd projekt har således fokuserat på att använda mobil teknik för att person- och situationsanpassa lärande.

Arbetslösheten i Sverige är i många fall högre för grupper med utländsk bakgrund jämfört med infödda och yrkessegregeringen med avseende på kön är betydande – kvinnor tenderar att arbeta i vissa yrken och män i andra. En faktor som potentiellt kan förklara båda dessa observationer är diskriminering i anställningssituationer. I en ny doktorsavhandling från Växjö universitet undersöker nationalekonomen Magnus Carlsson graden av diskriminering på den svenska arbetsmarknaden med hjälp av en experimentell metod som innebär att forskaren skickar kvalitativt identiska påhittade jobbansökningar till faktiskt utannonserade jobb - endast namnen på ansökningarna skiljer dem åt. Fördelen med denna metod är att forskaren med säkerhet vet att de sökandena har likvärdiga kvalifikationer.

Allt fler från icke-akademiska hem studerar på högskolan. Studieresultaten hänger inte på vilken högskola studenten läser vid, utan snarare på hur motiverad man var att börja plugga från början. Bara 40 % av alla studenter tar en formell examen! Att ha ett examensbevis betyder 13-22% mer i plånboken om du är naturvetare från ett äldre universitet. Det är några av resultaten som nationalekonomen Susanna Holzer redovisar i sin doktorsavhandling som läggs fram vid Växjö universitet den 6 november.

Att använda sig av datorbaserade kvalitetsmodeller för automatisk utvärdering av mjukvara har många fördelar. Felen blir färre, det tar mindre tid och är objektivt jämfört med mänsklig utvärdering. För att kunna lita på resultaten måste dock även de datorbaserade kvalitetsmodellerna vara ordentligt utvärderade. Sådana utvärderingar är ovanliga och de få som finns är svåra att använda. I en ny avhandling från Växjö universitet undersöker Rüdiger Lincke utvärderingen av en kvalitetsmodell baserad på ISO 9126.

Även om det finns mycket forskning om ekonomiska utfall för invandrare har många länder misslyckats med integrationen på arbetsmarknaden och det är en fråga som står högt på den politiska agendan. Ekonomiska utfall för homosexuella är ett område som är lite utforskat och där det finns många obesvarade frågor. Nationalekonomen Lina Andersson belyser några av frågorna i en ny doktorsavhandling från Växjö universitet.

Internet flödar av information, på en mängd olika språk. Våra språkkunskaper och vår tid begränsar möjligheten att ta del av allt vi önskar. Vi kan ta datorer till hjälp för att ta in informationen automatiskt för översättning och bearbetning, bland annat med hjälp av en syntaktisk analysator, men resultatet blir sällan lika bra som om en mänsklig hjärna gjort jobbet. I en ny doktorsavhandling från Växjö universitet presenterar Jens Nilsson tekniker för att förbättra syntaktiska analysatorer för mer än tio naturliga språk, såsom tjeckiska, arabiska och kinesiska.

I en ny avhandling från Växjö universitet har Uffe Enokson studerat livspusslet som i den offentliga debatten står som symbol för tidspress och otydliga gränser mellan arbete och privatliv. En obalans som ställer nya frågor om arbetets organisering i förhållande till den självupplevda tiden. Det handlar i första hand om tidfattiga livsstilar som på en krävande och föränderlig arbetsmarknad har svårt att hinna med alla åtaganden i hemmet och på fritiden.

I början av 2000-talet framförde sexton svenska humanister idén om en kommunikativ demokrati utifrån en huvudtes om att kommunikationssamhällets kärna kan beskrivas av begreppstrion Teknologi, Demokrati och Akademi. I en ny avhandling från Växjö universitet är utgångspunkten att kommunikationssamhället svårligen kan tänkas utan ett fjärde begrepp, entreprenören, en samhälleligt uppburen gestalt för energi och förnyelse som tillför intensitet till en annars strukturellt orienterad begreppstrio.