Mat från sjöar, dammar och hav blir allt viktigare när jordens befolkning växer och landarealen inte räcker till. Hur ska vi bruka havet på ett hållbart sätt så att fiskbestånden och ekosystemen klarar sig? Finns det nya arter som vi kan äta och till och med fler delar på fisken? Hur kan vi använda alger? Kan havet ge oss nya mediciner och kan fisk skydda oss mot allergier?

Varför försvinner vissa arter av alger medan andra förökar sig på grund av ökade halter näringsämnen vid kustområden och hur klarar olika arter nya och globala miljöhot? Vilken påverkan har utsläpp av svavel- och kväveoxider från sjöfart på näringshalten i Östersjön? Nya och strängare regler för tillåten svavelhalt i fartygsbränslen inom känsliga havsområden träder i kraft 2015.

Sverige finns 700 000 fastigheter som inte är anslutna till kommunala reningsverk, utan har så kallade enskilda avlopp. Det är emellertid oklart hur effektivt dessa renar vattnet från organiska miljöfarliga ämnen. Forskarna ska bland annat undersöka vilka miljöföroreningar som släpps ut och hur man bland annat genom innovativa reningstekniker kan minska dessa.

Hur kan man styra bakteriefloran på bladgrönsaker så att tillväxten av ”onda” bakterier, som EHEC motverkas? Hur kan dricksvatten-producenterna tidigt upptäcka kemiska föroreningar i vattnet innan människor hälsa påverkas negativt? Kan vi utveckla ett bra beslutsstöd för att minska riskerna för förorening av dricksvattnet?

Hur kan biologisk mångfald och ekosystemtjänster bidra till landsbygdsutveckling? Vilka synergier finns och vilka avvägningar behövs för att stimulera såväl ekonomisk utveckling som utveckling av ekosystemtjänster? Hur kan man ta fram smarta lösningar för markanvändningen för turism, jordbruk, industri m m som tar hänsyn till regionala skillnader?

Mat från sjöar, dammar och hav blir allt viktigare när jordens befolkning växer och landarealen inte räcker till. Hur ska vi bruka havet på ett hållbart sätt så att fiskbestånden och ekosystemen klarar sig? Finns det nya arter som vi kan äta och till och med fler delar på fisken? Hur kan vi använda alger? Kan havet ge oss nya mediciner och kan fisk skydda oss mot allergier? Pressträff på Formas

Svensk samhällsbyggnadsforskning håller hög vetenskaplig kvalitet. Forskningen har hög relevans med tydligt fokus på utmaningar för ett hållbart samhälle. Det visar den utvärdering av svensk samhällsbyggnadsforskning som Forskningsrådet Formas låtit utföra och lämnade till regeringen den 30 mars.

Svenska forskare hade stora framgångar i JPI Urban Europe’s första pilotutlysning. I sex av de tio projekt som beviljas medel finns svenska deltagare. Många av projekten bygger på så kallade urban living labs där forskare och intressenter aktivt deltar i hela forskningsprocessen.

Varför undviker investerare socialt ansvarstagande aktiefonder när forskning visar att dessa fonder inte ger sämre avkastning? Hur påverkar institutioner som G20 och OECD finansieringen av klimatåtgärder i utvecklingsländer och subventioner till fossila bränslen? Kan EUs Ekodesigndirektiv bidra till Europas innovationsförmåga och konkurrenskraft?Kan grundlagsreformer bidra till hållbar utveckling?

Idag beslutade Formas forskningsråd att bevilja drygt 600 miljoner kronor fördelat på åren 2012-2016 till 150 projekt. Söktrycket till den årliga öppna utlysningen var oförändrat högt och Formas tog emot cirka 1300 ansökningar.