Pressmeddelande

Kvinnan som berövades sitt Nobelpris, och hur antimateria fungerar i verkligheten, är två teman när Europas ledande atomfysiker samlas till den prestigefyllda konferensen EGAS. Arrangör är Institutionen för fysik vid Göteborgs universitet.

Det är fyrtiofjärde gången för EGAS, Conference of the European Group on Atomic Systems, men första gången sedan 1990 som konferensen med ledande atomfysiker arrangeras inom Norden. Konferensen samlar strax under 300 forskare och lärare.

- Det är en stor ära för oss att få stå som värdar för detta arrangemang. Många av våra studenter, både från grund- och forskarutbildning, kommer att få möjlighet att träffa och inspireras av världsledande forskare, säger fysikern och forskaren Dag Hanstorp, som är lokal ordförande i arrangörskommittén för EGAS.

Forskare fångade antimateria
Till konferensen i Göteborg kommer internationellt uppmärksammade forskare i fysik, bland annat den världskände forskaren Jeffrey Hangst, som fångat antimateria i 16 minuter. Det var tillräckligt lång tid för att närmare kunna studera antimaterians nyckfulla väsen.

- Utmaningen i experimentet ligger i att antimaterian förintas och blir till energi så snart den stöter på ”vanlig” materia. Målsättningen med Jeffrey Hangst experiment är att jämföra egenskaper hos materia och antimateria, och därigenom erhålla grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, säger Dag Hanstorp.

Deltar gör även en av världens mest berömda fysikpedagoger, Eric Mazur, som förutom att föreläsa för sina kollegor kommer att träffa svenska gymnasielärare.

- Under konferensen har vi ett symposium där vi bjudit in gymnasielärare i fysik från hela landet. Olika sidor av undervisningen i kvantfysik kommer att tas upp, säger Dag Hanstorp.

Snuvades på Nobelpriset
Kvantfysiken växte fram under några intensiva decennier under 1900-talets början. Konferensen uppmärksammar särskilt den tysk-judiska fysikern Lise Meitner. Om hennes liv berättar pjäsen ” Remembering Miss Meitner”. Lise Meitner var österrikisk-svensk fysiker inom radioaktivitet och kärnfysik. Hon föddes 1878 i en judisk familj i Wien och disputerade som första kvinna vid Wiens universitet 1907.

- Lise Meitner gjorde en avgörande upptäckt inom kärnfysiken i slutet av trettiotalet, men det var hennes chef och kollega, Otto Hahn, som belönades med Nobelpriset för upptäckten år 1944, säger Dag Hanstorp.

Teaterstycket om den kvinnliga forskarens liv framförs av skådespelare från Göteborgs stadsteater den 11 juli på Lorensbergsteatern.

Pjäsens författare, den norske vetenskapshistorikern och dramatikern Robert Marc Friedman, är inbjuden till konferensen och kommer hålla ett föredrag där han ger den historiska bakgrunden till pjäsen.

Konferensen i Göteborg pågår 9-13 juli.

Länk till program: http://egas44.org

Dag Hanstorp, Professor
dag.hanstorp@gu.se, 0730-794274