Pressmeddelanden

Beteendevetenskap

Kvinnliga sexbrottslingar ofta psykiskt sjuka

14 maj, 2008 - Karolinska Institutet

[PRESSMEDDELANDE 2008-05-14] Kvinnor som begått sexualbrott lider av psykisk ohälsa och missbruk lika ofta som andra kvinnliga våldsbrottslingar. Det visar den största studien hittills av kvinnor som dömts för sexualbrott i Sverige.

Barns psykiska hälsa syns inte i skolhälsovårdsjournalen

13 maj, 2008 - Nordic School of Public Health NHV

Barnens mentala hälsa har försämrats, särskilt för flickor och barn i socioekonomiskt utsatta områden. Samtidigt har skolsköterskorna svårt att dokumentera skolbarnens psykiska och sociala hälsa. Det finns en rädsla för att ”känsliga saker” kan misstolkas om föräldrar, försäkringsbolag eller andra önskar läsa barnens journaler. Det visar en avhandling från Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.

Psykologiskt test mäter stress på arbetet

7 maj, 2008 - Umeå universitet

Låga stressnivåer på arbetet är ett bra sätt att förebygga vissa sjukdomar, och idag finns olika typer av tester för att mäta stress. Stefan Holmström, Umeå universitet, menar att det amerikanska stresstestet Job Stress Survey har många fördelar, och skulle passa utmärkt på svenska arbetsplatser.

Bristande ekonomiska resurser ökar risk för depression

28 april, 2008 - Statens folkhälsoinstitut

Personer med låg inkomst drabbas dubbelt så ofta av depression och en låg familjeförmögenhet tredubblar risken för depression. Det visar en forskningsgenomgång som Statens folkhälsoinstitut gjort.

Intelligens och tidsprecision går hand i hand

16 april, 2008 - Karolinska Institutet

Personer som får höga poäng på intelligenstest är också bra på att hålla en jämn takt, visar ny svensk forskning. Forskarna tror att hög tidsmässig precision i hjärnans aktivitet kan vara viktigt för de processer i hjärnan som ligger bakom problemlösning och tänkande.

När min grupp blir viktigare än din

3 april, 2008 - Uppsala universitet

I vilka situationer vi väljer att favorisera den antingen egna gruppen eller grupper vi inte själva tillhör hänger ihop med bland annat kön, vår syn på makthierarkier och var vi står politiskt. Om vi accepterar positiv särbehandling av vissa grupper beror också på hur åtgärden motiveras, visar en ny avhandling i psykologi av Luisa Batalha, som disputerade vid Uppsala universitet den 1 april.