Pressmeddelanden

Hjärtkärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken och orsakas av syrebrist när blodflödet till den drabbade vävnaden förhindras. För att hejda sjukdomsutveckling och främja läkning måste blodflödet därför återetableras. Forskare vid Uppsala universitet har nu funnit att en av kroppens vanligaste immunceller, makrofager, spelar en viktig roll för att återetablera och kontrollera blodflödet, vilket kan användas vid […]

En forskargrupp från institutionen för medicin och optometri på Linnéuniversitetet i Kalmar genomför en långtidsstudie där syftet är att följa utvecklingen av synfel hos skolbarn samt identifiera orsaker till varför barnen blir närsynta. Studien bekräftade att ärftliga faktorer har en tydlig koppling till närsynthet och lyfte även teorin om att tiden som spenderas utomhus kan […]

Ny forskning från Uppsala universitet och Karolinska Institutet visar att självprovtaget blod insamlat som torkade bloddroppar fungerar bra för analyser av proteinbiomarkörer för hjärt- och kärlsjukdomar. Det innebär att det kan bli enklare att lämna blodprov, att människor kan göra det själva och att hanteringen blir billigare.

Hur kroppen reagerar på en medicin beror på vem som tar den. Alla reagerar olika. Konceptet ”en storlek passar alla” fungerar dåligt när det gäller medicinsk behandling, det menar Tejaswi Badam. Vore det inte bättre om vi istället kunde få individanpassad medicin? Det skulle innebära effektivare behandling med högre precision och färre biverkningar.

Bakterier hos människan utvecklar idag antibiotikaresistens betydligt snabbare än vad man kunnat räkna med. Nu visar teoretisk forskning på Chalmers att en orsak skulle kunna vara en omfattande överföring av gener mellan bakterier i våra ekosystem och till människan. Arbetet har också lett till nya verktyg för resistensforskare. Antibiotikaresistens är enligt WHO ett av de […]

Forskare i Umeå har för första gången på atomnivå lyckats kartlägga hur ett virus ser ut som orsakar diarré och årligen dödar cirka 50 000 barn i världen. Upptäckten kan på sikt ge möjlighet till helt nya typer av behandlingar även mot andra virussjukdomar som covid-19.

Forskare vid Umeå universitet har hittat ytterligare en pusselbit i vad som kan leda till en behandling för att med immunterapi bromsa vissa typer av den neurologiska sjukdomen ALS. Det handlar om en antikropp som binder de felaktigt veckade proteiner som sprids när sjukdomen utvecklas.​

Forskare vid FOI och Umeå universitet ville förbättra behandlingen av nervgasförgiftning. I slutändan löste de ett 50-årigt mysterium som har potentiella konsekvenser för behandlingen neurologiska tillstånd och blodtrycksstörningar.

Forskare vid Linköpings universitet har upptäckt en ny mekanism för hur substanser kan öppna en viss typ av jonkanaler och därmed reglera nervimpulser. I en ny studie, som publiceras i tidskriften PNAS, har forskarna identifierat en stor grupp substanser som påverkar själva kopplingen mellan jonkanalens olika funktionella delar. Upptäckten kan bidra till utvecklingen av framtida läkemedel.

Genom att växla mellan eller kombinera olika läkemedel mot en speciell typ av leukemi, kan sjukdomen behandlas mer effektivt. Det visar Jonathan Lindström i sin avhandling från Linnéuniversitetet.