Pressmeddelanden

Förfäderna till legionellabakterier infekterade eukaryotaceller redan för 2 miljarder år sen. Detta skedde snabbt efter att eukaryoter började livsnära sig på bakterier. Det visar ny forskning från Uppsala universitet, som publiceras i Molecular Biology and Evolution, och som också blir ett inlägg i hönan eller ägget-diskussionen om huruvida det var mitokondrier eller fagocytos som kom först.

Arul M. Chinnaiyan tilldelas årets Sjöbergpris på en miljon US dollar för att ha upptäckt den fusionsgen som ligger bakom mer än hälften av alla fall av prostatacancer. Hans upptäckt har avsevärt förbättrat förståelsen för en av de stora cancersjukdomarna. Den har redan bidragit till bättre diagnostik och har stor potential att förbättra vården för tusentals drabbade i framtiden.

Uppsalaforskare har lyckats ta fram en molekyl som hämmar förökning av coronavirus och har stor potential att utvecklas till läkemedel mot covid-19. Molekylen är effektiv både mot den nya varianten och tidigare kända coronavirus. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society.

Genom att utgå från proteinet TGM1 och aktivt söka bland patienter med olika autoimmuna hudsjukdomar, har forskare lyckats utskilja en särskild sjukdom som kan kopplas till autoimmunitet mot TGM1. Den här baklängesmetoden visar ett nytt sätt att identifiera autoantigen som markörer för allvarliga sjukdomar. Genom att låta dem visa vägen till sjukdomen, kan diagnosticering och behandling underlätt

Forskare har tagit fram ny metod för att i stor skala kartlägga interaktioner mellan humanproteiner och coronavirusproteiner, som har gett ny värdefull information. Informationen användes för att visa att blockering av en av dessa interaktioner hämmade SARS-CoV-2-infektion av humanceller. Dessutom bekräftades interaktionen mellan virusproteinet och humanproteinet i ett mer komplext system.

Infektionsforskare vid Umeå universitet har upptäckt att kolerabakterien kan producera ett toxin som anses vara särskilt viktigt för bakterien i dess naturliga miljöer och för att överleva i konkurrens med andra organismer. Kunskap om toxinet innebär att det finns ytterligare ett verktyg som kan användas i kampen mot kolera och liknade sjukdomar. Studien publiceras i PNAS.

Forskare vid Karolinska Institutet, Umeå universitet, och Bonns universitet har identifierat en ny grupp molekyler som har antibakteriell effekt mot många antibiotikaresistenta bakterier. Eftersom molekylernas egenskaper lätt kan förändras kemiskt är förhoppningen att kunna utveckla nya, effektiva antibiotika med få biverkningar. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Den ökande antibiotikaresistensen i världen är […]

Bild: Sandra Hultmark arbetar med ett prov av ett nytt glasmaterial och använder en FSC (Fast Scanning Calorimetry) maskin. Illustrationen till vänster visar åtta olika perylen-molekyler som har undersökts i studien.  Med hjälp av en ny metod går det att framställa glas som både är superstabilt och har lång livslängd. Sådant glas kan bidra till […]

Tarmens B-cellerna ökar sin produktion av antikroppar när de stimuleras av en viss sorts probiotiska bakterier. Detta påverkar tarmens mikroorganismer och gör tarmen mer motståndskraftig mot inflammation. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet.

Forskare vid Uppsala universitet har lyckats specialdesigna antikroppar som kan ge en effektivare behandlingsmetod av Alzheimers sjukdom. Genom att få antikropparna att binda även de mindre aggregaten, klumparna, från proteinet beta-amyloid, är det möjligt att sjukdomsförloppet kan stannas upp. Det visar en ny studie som nu publiceras i tidskriften Translational Neurodegeneration.