Pressmeddelanden

Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet startar fyra nya forskarskolor. Intresset för att ansöka till skolorna i läkemedelskemi och genexpression har varit stort. I maj går ansökningstiden ut för astrobiologi och klimat.

Möss som får hormonet angiotensin II lagrar mer kolesterol i sina blodkärl, och om mössen dessutom får salt mat går åderförkalkningen ännu snabbare. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

Antiinflammatoriska medel, som finns i till exempel magnecyl, kan i extremt låga doser skydda ögat mot grå starr. Höga koncentrationer kan istället orsaka grå starr. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

Riskerna med hormonbehandling bedöms olika av läkarna och de kvinnor som söker hjälp mot klimakteriebesvär. Hos kvinnor i 50-årsåldern blev attityden till sådan behandling mer negativ i början på 2000-talet, sedan ny forskning visat sämre effekt och fler biverkningar än tidigare.

Tarmceller och tarmvävnad som exponerats för bakterien Yersinia pseudotuberculosis, som nyligen uppmärksammats sedan den hittats i fläskkött, stimulerar tarmen till att ta upp främmande partiklar. Det visar Eva Ragnarsson i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 13 januari.

Inför graviditeter har kvinnor ett särskilt stort behov av B-vitaminet folat. Flertalet svenska kvinnor får dock i sig mindre än den rekommenderade dagliga mängden. Om det blir aktuellt att berika livsmedel med folat skulle bröd och glutenfria produkter vara lämpliga kandidater, visar Madelene Johansson i en avhandling från SLU.

Sjukdomsframkallande bakteriestammar som är resistenta mot vanliga antibiotika är ett växande hot mot folk- och djurhälsa. Behovet av nya antibiotikavarianter är därför stort. Genom studier av hur mikroorganismer omvandlar penicillin till molekyler med delvis annorlunda egenskaper får forskarna nya idéer om hur nya antibiotika kan framställas. Om detta handlar en ny avhandling av Linda Öster från SLU.

Genom att studera vattenupptagningsförmågan hos cellulosa på nanonivå har Albert Mihranyan utvecklat och sökt patent för nya material för läkemedelsframställning.
Den 11 februari försvarar han sin avhandling vid Uppsala universitet.

Idag behandlas allergiker och astmatiker framför allt med läkemedel som lindrar symptomen utan att bota. Christine Möller vid Uppsala universitet har i sin avhandling undersökt om man genom att ta död på de så kallade mastcellerna kan hindra allergiska reaktioner. Disputationen äger rum den 17 december.

Allergier och astma tycks bli allt vanligare i västvärlden. Båda dessa sjukdomstyper beror på att vi drabbas av kroppens eget immunförsvar, framför allt via en typ av celler som kallas mastceller. När dessa celler retas av ett ämne vi är allergiska mot frigörs en rad inflammatoriska ämnen. Ett sådant ämne är tryptas, och nu är kunskaperna om detta ämne så stora att vi kan börja hoppas på behandlingar mot tryptasrelaterade sjukdomar. Det visar Jenny Hallgren Martinsson i en avhandling från SLU.