Pressmeddelanden

Mycket kan åstadkommas med hjälp av membran. Det visar Centrum för Membranteknik på LTH den 14 oktober. På Membrandagen vill man intressera representanter för främst livsmedels- och processindustrin men också till exempel läkemedelsföretag.

Formas heldag i Kungsträdgården serverar de senaste rönen inom livsmedelsforskningen. Du kan lyssna på spännande forskare från många olika universitet, och du kan ställa frågor till forskarna. Du kan surfa på webbplatsen www.livsmedelssverige.org och få svar på det mesta om mat. Du kan också delta i en tipstävling och vinna boken ”Frukter från främmande länder”. Livsmedelsdagen leds av teknologie doktor Anita Laser Reuterswärd, LaserNutriFood.

Inom EU får köttproducenter inte använda hormonpreparat för att få djuren att växa snabbare, men fusk har avslöjats i flera medlemsländer. En som arbetat med att ta fram effektiva och säkra kontrollmetoder är Annette Johansson vid SLU och Livsmedelsverket. I sitt doktorsarbete har hon tagit fram snabbtester som spårar mycket små mängder av det hormonliknande och muskeluppbyggande ämnet klenbuterol, i såväl urin som hår.

Det opioida systemet i hjärnan har betydelse för vällustkänslor och för smärtlindring. Karl Steven LaForge visar i sin avhandling att en gen som styr hur cellen bildar de proteiner som behövs för kommunikationen mellan nervceller i detta system, ser annorlunda ut hos personer som missbrukar opiater, som t ex heroin.

Morfinbehandling får inte samma effekt hos en person med hjärnhinneinflammation som för en person med skallskada. Det har Karin Tunblad funnit i sin forskning om blod-hjärnbarriären, som presenteras i en ny avhandling.

En ny modell av interaktionen mellan hjärnbarkens nervceller kan vara ett steg på vägen mot bättre behandling av schizofreni och ADHD. Modellen, som beskriver funktionen av tre typer av inhiberande (hämmande) nervceller i pannloben, presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS av forskare vid bland annat Linköpings universitet.

LTHs hedersdoktorer för 2004 heter Richard C Flagan, Mikael Isaksson och Virapong Prachayasittikul. De har sina specialiteter inom aerosolteknologi, bredband respektive mikrobiologi.

Är det etiskt försvarbart att förbättra människors minne eller motorik med genteknik? Är det etiskt att låta bli?
Professor Thomas H. Murray, som på fredag promoveras till hedersdoktor vid medicinska och farmaceutiska fakulteten vid Uppsala universitet, föreläser den 26 januari om de svåra frågor som gentekniken väcker.

Många läkemedel har så kallad kontrollerad frisättning, vilket innebär att den aktiva substansen släpps ut sakta. Fördelarna är att patienten inte behöver ta sin medicin så ofta, samt att risken för biverkningar minskar. Anna Imberg har i sitt avhandlingsarbete utvecklat nya partiklar, så kallade lipid/polymer partiklar, som kan användas för att leverera aktiva substanser.

Genom att applicera en svag ström via en läkemedelsinnehållande elektrod är det möjligt att tillföra läkemedel direkt in i huden vid behandling av hudcancer. Nadia Merclin visar i sitt avhandlingsarbete att den nya metoden jontofores når längre ner i huden än de metoder man vanligtvis använder vid hudcancer.