Pressmeddelanden

Globalisering och internationalisering är inga nya fenomen för våra dagar. Även under bronsåldern i Norra Europa visar det sig att människor hade kontakter med Sydeuropa. Husurnor från yngre bronsåldern som hittats i gravar i nuvarande Sverige, Danmark, Polen och Tyskland tyder på att man haft en likartad begravningsritual under samma tid i Italien. Dessa slutsatser drar Serena Sabatini i en ny avhandling i arkeologi.

Hur kan stöd ges till en mor som tvingas genomgå det svåraste en förälder kan ställas inför – att se sitt barn dö och sedan sörja det efteråt? Det är den övergripande frågan i Lena Holmbergs avhandling ”Communication in Palliativ Home Care, Grief and Bereavement – A mother´s experience”.

Ukraina framställs ofta som ett land delat i två: det rysktalande, ryssvänliga östra Ukraina mot det ukrainsktalande, västvänliga västra Ukraina. Denna bild nyanseras i en ny avhandling om språksituationen i det postsovjetiska Ukraina av Margrethe B. Søvik, verksam vid Baltic and East European Graduate School (BEEGS), Södertörns högskola och Slaviska institutionen, Stockholms universitet.

Som poet ingick han i den litterära grupperingen Malmöligan tillsammans med bland andra Lukas Moodysson. Som interaktionsdesigner och forskare har han undersökt hur man kan använda digitala hjälpmedel för att underlätta kreativa processer. Nu disputerar Per Linde med avhandlingen ”Metamorphing – the transformative power of digital media and tangible interaction”.

Östgötha Correspondenten startade liksom ett stort antal landsortstidningar samtidigt med Aftonbladet under första hälften av 1800-talet. Ett flertal av dessa tidningar finns kvar än idag. Tillsammans med de föreningar och sällskap som grundades vid den här tiden och som byggde på frivillighet och inte på stånd eller korporationer, kom dessa tidningar att bli en viktig motor i den pågående diskussionen om samhällets framtida organisation. Hans Abelius tar i sin avhandling ett samlat grepp på den framväxande landsortspressen som i sin tur banade väg för de kommande folkrörelserna.

De homosexuella skulle framstå som normala, skötsamma och passa in i samhällets heterosexuella normer. En avhandling från Umeå universitet visar hur RFSL länge tog avstånd från sadism, masochism och transvestism, från pornografi och prostitution – allt för att underlätta för den företrädda gruppen.

Finns det ett särskilt feministiskt eller genusteoretiskt skrivsätt? Och vad är det som skiljer det vetenskapliga skrivandet från till exempel det skönlitterära?

Krishantering i samband med dödsfall är ingen modern företeelse. Organiserad hjälp
fanns långt tidigare och omsorg om individen hade stor betydelse. I sin avhandling vid Histo-riska institutionen, Stockholms universitet, redogör Ann-Sofie Arvidsson för den hjälp stat och kyrka gav efterlevande under ett långt 1700-tal. Hon resonerar också kring vad hjälpen till efterlevande säger om relationen mellan myndigheter och individer.

Naturvetenskapen har lärt oss att förstå hur den fysiska verkligheten fungerar. Vi vet en hel del om materiens minsta beståndsdelar och vi förstår hur de bygger upp vårt universum. Men det finns fullständigt självklara och vardagliga fenomen, vars natur vi ännu inte lyckats fånga med vetenskapliga metoder. Några exempel är vår förmåga att tänka och att kommunicera. Alexander Almér undersöker i en ny avhandling i filosofi hur man kan förstå begrepp som mening och sanning med hjälp av ett naturvetenskapligt synsätt.

Ja, svarar logopeden Gunilla Thunberg,
som i sin avhandling i lingvistik har följt fyra barn med autismspektrumstörning när de fick tillgång till datorbaserade hjälpmedel hemma. Tillgången till bilder, ord och fraser i en situation verkar göra kommunikation mer konkret för barnen och underlättar samspel mellan barn och föräldrar.