Pressmeddelanden

– Lärarinneyrket var det första intellektuella kvinnoyrket där man lämnade hemmet och kom ut i offentligheten. Ändå har yrket varit både påpassat, farligt och isolerat.
Det säger Anna Maria Ursing som disputerat på avhandlingen ”Fantastiska fröknar. Studier av lärarinnegestalter i svensk skönlitteratur.” Hon disputerade den första oktober i Svenska med didaktisk inriktning vid Lärarutbildningen på Malmö högskola.

Vid mitten av 1800-talet öppnades speciella institutioner i Sverige med syftet att rädda prostituerade kvinnor från ett liv i synd. Men vilka var de kvinnor som ville rädda? Var deras engagemang ett uttryck för omsorg eller kan det sociala arbetet ses som en klassrelaterad maktutövning? Hur uppfattade de prostituerade kvinnorna dessa räddningsförsök och hur kunde de använda sig av räddarnas engagemang? Dessa frågor behandlar historikern Anna Jansdotter i en ny avhandling från Lunds universitet.

I början av 1700-talet arbetade cirka 95 procent av Sveriges yrkesaktiva befolkning med jorden i någon form. De var i huvudsak bönder och fördelades administrativt i tre olika grupper efter sin skattemässiga (kamerala) relation till den jord de brukade – skatte-, krono- och frälsebönder. Skattejorden var en enskild bondes egendom och kunde gå i arv och försäljas, medan frälsebonden brukade jord som ägdes av en adelsman och i princip var fri från skatt till staten.

Årets Humanistdagar vid Uppsala universitet äger rum i Engelska parken, universitetets nya humanistiska centrum. Programmet startar efter den officiella invigningen av Engelska parken, fredagen den 24 september. ”Vandring och förvandling” är det passande temat för Humanistdagarna. Förutom föreläsningar, ges också möjlighet till rundvandring i de nya lokalerna.

När muren föll och Öst- och Västtyskland skulle återförenas blev den nationella identiteten en prioriterad fråga. Men arbetet med att konstruera en gemensam tysk historia förde även med sig att tröskeln för antisemitism och främlingsfientlighet sänktes. Det hävdar historikern Jan Selling vid Lunds universitet som i dagarna lägger fram sin avhandling.

När det svenska samhället på 1920-talet för första gången ställdes inför massarbetslöshet bemöttes den med ”arbetslinjen”. Den svenska staten och dess kommuner anordnade nödhjälpsarbeten åt tiotutsentals arbetslösa, vilka sysselsattes med bland annat vägbyggen och skogsröjning på glesbygden. Om de arbetslösa hade fått ett kontant understöd istället för ett nödhjälpsarbete hade kostnaden per hjälpt arbetslös minskats med två tredjedelar.

Det svenska frälset var de som innehade maktpositionerna i samhället i det medeltida Sverige. Thomas Småberg har undersökt frälset på ett lokalt plan, nämligen i Marks och Kinds härader i Västergötland 1390–1520. Han finner då att häradshövdingeämbetet mer eller mindre ”ärvdes” inom två släkter i över 100 år, trots att häradshövdingen enligt lagen skulle väljas till sin post. Släktskap och vänskap spelade stor roll i maktelitens nätverk.

Emma Sköldberg undersöker i sin avhandling hur 36 idiomatiska uttryck används i moderna svenska tidningstexter. Bland de uttryck som undersöks återfinns exempelvis lägga korten på bordet, dra sitt strå till stacken och bära frukt. De idiomatiska uttrycken har uppmärksammats i bl.a. engelskan, tyskan och spanskan. Däremot är det första gången som en mer omfattande studie ägnas åt svenska idiom.

Nationalistiska tankegångar lät sina ekon ljuda även i Kanadas svenskbygder. Men att hålla svenskheten vid liv skulle visa sig vara betydligt svårare i Kanada än i det gamla Svensk-Amerika. Det framgår i en avhandling av historikern Carina Rönnqvist.

Forskningen intresserar sig allt mer för det samiska och även hos allmänheten finns intresse för att lära mer om den nordliga ursprungsbefolkningen. I dagarna kommer en ny bok om aktuell nordisk forskning om samernas samhälle, kultur och historia.