Pressmeddelanden

Det finns de som hävdar att vi just nu lever i en sorts digital medeltid och att forskarna om 200 år kommer att fundera över vad människosläktet egentligen ägnade sig åt i slutet av 1900-talet. Mycket av den information som skapats under dessa år har nämligen gått förlorad, eftersom vi inte haft förstånd nog att bevara den på ett sätt som håller också för framtida bruk.
Nu samarbetar Luleå tekniska universitet och Riksarkviet i ett forskningsprojekt med sikte på en långsiktig strategi för hur vi digitalt ska klara av att bevara exempelvis alla de dokument som enligt lag ska arkiveras för framtiden.

Fram till 1921 var det enligt lag förbjudet för kvinnor att utbilda sig till arkitekt vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Därmed var de på grund av sitt kön utestängda från möjligheten att forma sin miljö. Helena Werner behandlar i sin avhandling Sveriges första kvinnliga arkitekter och byggpionjärer med fokus på utbildning, yrkesverksamhet, social acceptans och biografi. Bland pionjärarkitekterna återfinns bl.a. Agnes Magnell som antogs som specialelev vid KTH och Margit Hall som blev den första kvinnliga ordinarie elev som gick ut arkitektlinjen på Chalmers 1922.

Finns det finare kulturer än andra? Stämmer det att icke-grekiska eller icke-romerska grupper var ”barbariska” och bara ska ses som passiva mottagare av ”de stora civilisationernas ” kultur? Hänger politik ihop med arkeologi? Om så är fallet – vilka konsekvenser kan detta få på ett arkeologiskt material? Och hur stor roll spelade tidigare klassiska arkeologers egen samhällsbild för tolkningen av ett arkeologiskt material? I sin avhandling undersöker Katarina Streiffert Eikeland sanningshalten i och orsaken till dessa frågor.

Hur såg den vikingatida krigarens vardag och världsbild ut? Hur speglar dessa krigare samhället i stort under en period i vår förhistoria som var färgad av krig och konflikter? Dessa frågor besvarar Charlotte Hedenstierna-Jonson i en ny avhandling vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet.

En studie av hur mannen gestaltas i litteraturen, behövs den verkligen? Definitivt, säger Torbjörn Forslid vid Malmö högskola!
– När så mycket forskning bedrivs om kvinnor och queer är det också viktigt att beskriva och nyansera manligheten, som ju dominerar i samhället, säger författaren till den nyutkomna boken ”Varför män? Om manlighet i litteraturen”.

Det talas ofta om att män objektifierar kvinnor, att psykopater objektifierar sina offer och att soldater till och med tränas i att objektifiera fienden. Motsatsen är att se en människa som en person, ett livs levande subjekt, lika verklig som man själv.

Var stenålderskeramiken primitiv och simpel? Absolut inte, menar arkeologen Ludvig Papmehl-Dufay som i en ny avhandling vid Stockholms universitet undersöker keramikhantverket och dess betydelse i sydöstra Sverige för 5000 år sedan.

Hur framställdes barn i svensk skämtpress i slutet av 1800- och början av 1900-talet? I en ny avhandling vid Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet visar Anne Banér att barnen antingen sågs som starka och upproriska eller elaka och busiga.

Det råder sedan några år tillbaka bröllopsyra i Sverige. Och de flesta människor har föreställningar om hur ett ”riktigt” bröllop ska se ut. Det ska vara vita klänningar, frackar, blommor, trerättersmiddagar, champagne, besök hos fotografer och frisörer, övernattning på fint hotell och en diamantprydd ring. Ett bröllop med dessa ingredienser är ofta ingen billig tillställning. Eva Knuts, etnolog och tillika konsumtionsforskare, har gjort en djupdykning i ämnet bröllop och dess roll i dagens konsumtionssamhälle.

Det lilla svenska verbet få kan ställa till stora problem vid översättning till och från svenska. I franskan finns inget verb som direkt motsvarar svenskans få. Mårten Ramnäs kartlägger i sin avhandling verbets olika användningar i svenskan och har undersökt vilka franska verb och uttryck som kan svara mot detta speciella svenska verb.