Pressmeddelanden

I det sena 1800-talets och det tidiga 1900-talets tänkande kring samhällsutvecklingen var det en vanlig tanke att det fanns ett slags naturlig utvecklingsriktning, från vildhet, över barbari och mot civilisation. Utvecklingen mot civilisation antogs också innebära en utveckling mot fred, humanitet och altruism. Våldet uppfattades alltså som något som hörde det förflutna till, något som stod i motsättning till det moderna. I sin avhandling diskuterar Patricia Lorenzoni tänkandet kring vildhet, våld och civilisation under denna period av intensiv europeisk militär expansion.

Många slavar i den amerikanska södern stämde slavägarna inför domstol för att bli fria. Hur skiljde sig kvinnornas stämningar och domar från männens? Det är en av frågorna i årets Fulbrightföreläsning som hålls av professor Loren Schweninger den 22 mars.

Livsåskådningsfrågor blir betydelsefulla då man drabbas av avancerad cancer, och patienterna själva har i allmänhet lättare att acceptera sin situation än vad deras anhöriga har. Det visar Jeanette Winterling i sin studie av livsåskådning, förväntningar och optimism hos cancerpatienter och deras äkta makar. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 23 mars.

De svenska skogsbönderna är inte och har aldrig varit isolerade. Tvärtom präglades vardagen under medeltiden och den förmoderna perioden fram till slutet av 1700-talet. av resande och många människor verkar ha haft ett vitt förgrenat nätverk visar Ylva Stenqvist Millde i en ny avhandling vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet.

Helena Pettersson, doktorand i etnologi vid Umeå universitet, har fått stipendium för att efter sin disputation forska ett år vid University of California Los Angeles (UCLA). Postdok-vistelsen finansieras av The Sweden-America Foundation.

Upplevelseindustrin är numera en viktig del av den svenska turistnäringen, och det blir allt vanligare att turistmiljöer utformas som en del av ett större koncept med utgångspunkt i skrönor, berättelser, myter och fiktion. Per Strömberg har identifierat och analyserat ett antal av dessa berättelser i sin avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 16 mars.

Uppfattningen att naturen bör bevaras träffar vi ofta på i olika sammanhang. Mera sällan granskas denna uppfattning på ett ingående sätt. Petra Andersson ställer i sin avhandling frågor som: vad innebär det att bevara naturen? Från vad ska naturen bevaras? För vad eller vem ska naturen bevaras? Vem ska bevara naturen? Och varför? Och vad är egentligen den där bevarandevärda naturen för något? Vad talar vi om då vi säger att naturen bör bevaras?

Till skillnad från vad man kan tro när man hör dagens steriliseringsdebatt var sinnesslövården i 1950-talets Sverige långt ifrån välorganiserad. Det menar Sara Hansson, som har studerat hur vården i mitten av det förra seklet blev föremål för omfattande diskussioner och åtgärder som småningom förändrade den. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 16 mars.

Det finns tänkvärda likheter mellan hormonforskningen under tidigt 1900-tal och dagens forskning om gener och genterapi, konstaterar Umeåforskaren Christer Nordlund i två artiklar som i dagarna publiceras i internationella tidskrifter.

Professorn i arkeologi och bronsåldersexperten Kristian Kristiansen vid Göteborgs universitet har tilldelats det internationella priset Society for American Archaeology’s Book Award 2007. Som arkeolog och forskare är detta den finaste utmärkelse man kan få.