Pressmeddelanden

Gudar, gudinnor, andar, djävlar, demoner, rådare – vilka ord ska forskare använda när de beskriver världsåskådningar burna av andra språk än sitt eget? Vad är det som styr valet av termer, och får det några konsekvenser?

En digital förteckning över Dramatens uppsättningar under de första 200 åren görs nu tillgänglig på Internet av Umeå universitet. Uppgifter om pjäsernas ursprungsland, genre och tillkomstår ger helt nya möjligheter att studera kulturflöden och repertoarer.

Barbara Honigmann är en judisk författare och konstnär med rötter i såväl Östtyskland som i Frankrike. Vilken är hennes identitet – tyska, judinna eller fransyska? I sina berättelser strävar hon efter att ge skiftande perspektiv som synliggör komplexiteten i den identitetsskapande processen. Anna Kuschel undersöker i sin avhandling vilka berättartekniker som författaren använder för att kommunicera denna process, där själva gränslandet är en förutsättning för identitetskapande.

HUMlab vid Umeå universitet får 4 miljoner av KK-stiftelsen för att studera videosajten YouTube som arena för svenska ungdomars konstnärliga och kreativa uttryck.

Från skolgrammatiken känner man igen ett relativt enkelt sätt att analysera meningar i språket. Det gäller t.ex. att hitta vem som är subjekt (utförare av handlingen) och vem som är objekt (föremål för handlingen). Generellt sett försöker man hitta relationer mellan orden i en mening och ge dessa relationer olika etiketter. Svetoslav Marinovs doktorsavhandling handlar om hur man kan skapa dataprogram gällande bulgariska som genererar avancerade grammatiska analyser.

Teologin om försoning med människor, Gud och livssituationen blir bara användbar för människor om den tar hänsyn till lidandet i deras liv. Det visar Sofia Camnerin i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 19 december.

I en skriven text är det relativt oproblematiskt att ge nödvändiga bakgrundupplysningar om det som sker. Men hur får vi den informationen i en pjäs eller en film utan att man kompletterar med textrutor? Denna fråga undersöker litteraturvetaren Hanif Sabzevari i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 20 december.

I en ny avhandling från Växjö universitet, Om kyrklundheten. Värde, kunskap och skrivande i Willy Kyrklunds Om godheten, undersöker litteraturvetaren Johan Sahlin relationen mellan litteratur och filosofi i författaren Willy Kyrklunds (f. 1921) skrivande. Kyrklund är en idéinriktad författare som gärna laborerar med sammansatta framställningsformer. I essähybriden Om godheten (1988) dras denna strategi till sin spets med en bok som är ett mellanting mellan filosofi och litteratur. Frågan är bara vad ett sådant mellanting kan innebära.

En ny bok från Umeå universitet berättar om hur musiklivet blir politiserat under perioden 1965-1980. Musiketnolog Alf Arvidsson har studerat hur politisk vilja påverkade dåtidens visor, folkmusik, jazz och konstmusik, och så småningom tog formen av den progressiva musikrörelsen.

Samer värderar samer utifrån bakgrund och kulturell kompetens. En ny avhandling från Umeå universitet visar på en etnocentrism inom det samiska samhället.