Pressmeddelanden

I synen på naturens historia härskade länge den bibliska kronologin med paradismyten och berättelsen om syndafloden. En ny föreställningsvärld öppnades emellertid under 1800-talet med istidsteorierna, och en omfattande forskning tog fart med syfte att kartlägga utvecklingen efter den senaste nedisningen. Hur hade ”Sverige” vuxit fram ur is och vatten, och på vilket sätt hade klimatet […]

I den politiska debatten kring sekelskiftet 1900 framställdes ofta stora delar av Kronobergs län som andligt efterblivet. Området benämndes inte sällan som ”det mörkaste Småland”. Som en viktig orsak till de rådande förhållandena framhölls ibland det inflytande som de lokala tidningarna ansågs utöva på sin läsekrets.

Arkeologen Per Stenborg behandlar i sin avhandling ett boplatsområde i Santa María-dalen på södra Andernas östsida, nuvarande nordvästra Argentina. Här har han kartlagt den tidigare dåligt kända bebyggelse som daterar sig från 1500 – och 1600-talen. Genom att jämföra
fyndmaterial och lämningar av byggnader från tiden före spanjorernas ankomst med de som förekom under tiden för den ofta fientliga kontakten med spanjorerna, försöker han få en uppfattning om vilka typer av förändringar som ägt rum på platsen.

Metaforer är viktiga redskap, både i vår språkliga kommunikation och i vårt tänkande. Vi använder metaforer för att göra reda för såväl praktiska vardagsbekymmer som världsåskådningar. Vi behandlar t.ex. tiden som om den hade rumsliga egenskaper: vi talar om långa och korta tidsperioder, om en nära eller avlägsen framtid, om tiden före och efter jul osv. En del amerikanska forskare menar att hela vårt abstrakta tänkande förmodligen är metaforiskt, men våra grundläggande vardagsmetaforer fungerar mestadels på ett undermedvetet plan. Om detta har Jan Svanlund skrivit en doktorsavhandling i ämnet nordiska språk, vilken han nyligen lagt fram vid Stockholms universitet.

Cornelia Ilie är ny professor i engelska vid Örebro universitet. Cornelia Ilies främsta forskningsområde är retoriken i den parlamentariska debatten och då främst politikers argumentationsstrategier i Sveriges, Englands och Polens parlament. Hon arbetar även med ett forskningsprojekt där argumentationsmönster i akademiska texter undersöks.

Domarboken i Bibeln kan inte ses som en enhetlig litterär text och man kan därmed inte heller tala om en bestämd moral eller ideologi i boken. Greger Andersson disputerar för doktorsexamen vid Örebro universitet med avhandlingen ”The Book and Its Narratives: A Critical Examiniation of Some Synchronic Studies of the Book of Judges”.

Den moderna ridkonsten kan följas tillbaka genom en flertusenårig kunskapstradition om hur man hanterar och håller hästar. Det är en tolkning som Uppsalaforskaren Anneli Sundkvist för fram i sin avhandling Hästarnas land om ridkonsten i Svealands yngre järnålder.

Sverige berömmer sig av en tolerant och upplyst syn på homosexualiteten. Men hurdan var förhistorien till våra dagars gay liberation? Om synen på s.k. onaturlig sexualitet mellan 1880 och 1950 handlar den avhandling som historikern Jens Rydström, Stockholms universitet försvarar.

Sjangtilt! De franska lånorden har använts för att nyansera och variera språkliga uttryck och förekommer i olika dialektala versioner. Karin Hallén beskriver i sin avhandling vid Uppsala universitet de franska lånordens historia och de dialektalt förändrade formerna och betydelserna.

När börjar egentligen samtiden? Svaret är inte så enkelt som det vid en första anblick kan tyckas – särskilt inte om man väljer att ställa frågan utifrån ett vetenskapshistoriskt perspektiv. En vetenskaplig ikon som Charles Darwin kan exempelvis för många biologer framstå som en högst levande samtalspartner, medan levande kollegors resultat avfärdas som vetenskapliga återvändsgränder – de förpassas till historien. Detta är frågor som Anders Gustafsson kommer in på i sin avhandling om arkeologins egen historia, ett område som under senare år mött allt större intresse.