Pressmeddelanden

Växthuseffekten är för de flesta liktydigt med ett varmare klimat och stigande havsnivåer när polarisarna smälter. Men det mesta tyder också på att nederbörden kommer att förändras och att effekterna av detta kommer att se mycket olika ut i olika delar av världen. I senaste numret av den vetenskapliga tidskriften BioScience summerar en internationell forskargrupp forskningens nuvarande läge när det gäller den framtida nederbörden och dess konsekvenser för växtligheten. Det blir både torka och skyfall.

120 miljoner kronor till ett gemensamt forskningscentrum ska ge Chalmers och KTH möjlighet att tillsammans utveckla ny teknik och nya produkter för att stärka svensk skogsindustri. Anslaget, en första etapp i en större satsning, kommer från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Det introducerade trädslaget contortatall är nu vanligare än bok. Volymen contortatall i Sverige uppgår till 23,1 miljoner kubikmeter jämfört med 20,4 för bok.

Formas utlyser totalt 185 miljoner till forskning dels inom Formas fem strategiska forskningsteman dels inom områdena ”Nanoteknik – utveckling av och risker med nya material” och ”Markanvändning i ett nationellt och globalt perspektiv”. Sju forskarmiljöer kommer att få upp till fem miljoner årligen i fem år från 2009. Detta är Formas hittills största enskilda satsning på starka forskningsmiljöer.

Att ta bilen överallt är inte nyttigt, varken för människors hälsa eller för miljön. För att minska bilanvändningen är det viktigt att både bryta den dåliga vanan och att känna ett personligt ansvar för hur vi färdas, menar Umeåforskaren Louise Eriksson.

Formas delar ut 29,5 miljoner kronor till fem specialiserade forskarskolor – inom Biomimetisk fiberteknik, Trädgårdsvetenskap, Hållbarhetsvetenskap, Tvärvetenskaplig avfallsforskning samt inom Skogens skötsel och hållbara nyttjande. Det beslutade Formas forskarråd idag den 29 september.

Urbaniseringen i världen slår alla rekord samtidigt som klimatförändringen och annan miljöpåverkan ökar många städers sårbarhet. Forskning visar att grönområden, träd och våtmarker spelar en allt större roll då de på olika sätt bidrar till en god urban livsmiljö. I sin tvärvetenskapliga doktorsavhandling med studier från Nationalstadsparken och Stockholms grönområden diskuterar Henrik Ernstson strategier för att bevara urbana ekosystem, och hur makt och socialt inflytande påverkar vilka i samhället som får åtnjuta dess frukter. Imorgon fredag läggs avhandlingen fram vid institutionen för systemekologi, Stockholms universitet.

Ek är ett ekonomiskt mycket viktigt träslag i Europa. Människan påverkar på olika sätt hur ekar förökar sig och hur egenskaper vandrar mellan olika arter av ek. Spridningen och genblandningen kan påverka både träets kvalitet och trädens anpassning till det lokala klimatet. Johan Fogelqvist har i sin avhandling, som han lägger fram den 26 september, studerat hur den genetiska variationen hos ekar och andra växter varierar med hur växterna sprider sig.

Hur mycket är Norrlands resurser egentligen värda? Vad är norrsken? Vilka arkeologiska fynd döljer sig i Västerbottensfjällen? Sorkfeber, är det Norrlands blödarfeber? I höst har Umeå universitets vetenskapsluncher polarområdet som tema.

Varför anses vissa företag vara socialt ansvarsfulla och andra inte? Många företag använder CSR (Corporate Social Responsibility) i sin marknadsföring, och vill därför också ha ett enkelt, företagsvänligt sätt att använda begreppet. Men ekonomiforskaren Annette Cerne, Lunds universitet, menar att den förenklingen är förenad med risker – liksom att alltid låta konsumenterna bedöma vad som är ansvarsfullt.