Pressmeddelanden

Många européer är skeptiskt inställda till livsmedel från genmodifierade organismer (GMO). Men när de går i matvarubutiken hamnar ändå många GMO-märkta varor i korgen, visar en omfattande EU-studie där LiU-forskare stått för den svenska delen.

Bättre klimatskal, effektivare energitillförsel och användning av biobränsle för uppvärmning av hus skulle minska utsläppen av CO2 i Europa. Bostäder och lokaler svarar för 36 % av Sveriges energianvändning och många villor värms fortfarande med el. Befintliga villor har därför en viktig roll för att minska elanvändningen i Sverige.

Svenska Östersjökusten har upplevt ännu en sommar med omfattande algblomningar. Nu inbjuder forskningsplattformen Tellus till ett seminarium om hur övergödningssymptomen ska kunna lindras.

EU:s ramprogram för forskning och utveckling har stärkt svenska industrisektorer med stora företag och starka branschorganisationer. Däremot har branscher med mindre företag och svagare samordning haft svårare att hävda sig. För universitetens del är det svårare att se tydliga effekter. Det visar en ny undersökning av hur EU-programmen har påverkat fyra svenska industrisektorer och fem universitet.

Ekologiska samband riskerar att haverera och kulturvärden gå förlorade när nya vägar byggs. Det visar nya rön från forskningsprogrammet INCLUDE vid Centrum för biologisk mångfald, SLU. Konferensen ”Vägar till mångfald” 7-9 oktober tar upp frågorna.

Igenproppade pannsystem och utvinning av fosfor vid avfallsförbränning har varit i fokus för Anita Petterssons forskning på förbränningsteknik. Den 15 oktober presenterar hon resultaten i sin avhandling i ämnet på Chalmers och Högskolan i Borås.

Mätningar gjorda i september av forskare från Stockholms universitet visar att marktemperaturen i palsmyrar* i Tavvavuoma är mycket nära 0ºC. När permafrosten tinar kan kolet som finns lagrat i torven komma att frigöras till atmosfären i form av växthusgaserna metan och koldioxid – och ytterligare förstärka den globala uppvärmningen.

Tre grupper får medel till fortsatt planering av sina forskningsförslag till Mistras stora satsning på morgondagens stadsmiljöer – Urban Futures. Sju ansökningar inkom till utlysningen av ett världsledande centrum för hållbar stadsutveckling – alla av mycket god kvalitet.

Växthuseffekten är för de flesta liktydigt med ett varmare klimat och stigande havsnivåer när polarisarna smälter. Men det mesta tyder också på att nederbörden kommer att förändras och att effekterna av detta kommer att se mycket olika ut i olika delar av världen. I senaste numret av den vetenskapliga tidskriften BioScience summerar en internationell forskargrupp forskningens nuvarande läge när det gäller den framtida nederbörden och dess konsekvenser för växtligheten. Det blir både torka och skyfall.

120 miljoner kronor till ett gemensamt forskningscentrum ska ge Chalmers och KTH möjlighet att tillsammans utveckla ny teknik och nya produkter för att stärka svensk skogsindustri. Anslaget, en första etapp i en större satsning, kommer från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.