Pressmeddelanden

Inom biosanering drar man nytta av mikroorganismers förmåga att bryta ner miljögifter. Jordbakterien Arthrobacter chlorophenolicus lever av vissa miljögifter och omvandlar dem till ofarliga ämnen. I sin doktorsavhandling vid SLU visar Maria Unell bland annat att denna bakterie använder en ovanlig nedbrytningsväg, och att den oväntat bryter ner det giftigaste ämnet först.

Vilket är vårt etiska ansvar gentemot kommande generationer, och hur kan detta ansvar hjälpa oss att handskas med konkreta problem som rör framtiden? Teologen Lars Löfquist har utvärderat olika etiska teorier med utgångspunkt i diskussionen om hanteringen av kärnkraftsavfall. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 9 maj.

Halterna av klassiska miljögifter som DDT och PCB har minskat kraftigt i vattenmiljön. Men dioxinhalterna minskar inte – och ”nya” kemikalier sprids i hög takt till våra vatten.
Till de hårdast drabbade hör uttern, där forskare från Göteborg och Uppsala noterat kraftigt ökade halter av fluorerade ämnen.

Träkol i marken kan lagra kol. Men träkolet stimulerar också frigörandet av det kol som redan finns bundet i humusen. Det skriver forskare vid SLU i Umeå i nya numret av Science.

Trots brist på livsmedel i världen och ökade matpriser, går nära 20 procent av all mat i Sverige rakt i soporna. Det gäller för såväl storhushåll och restauranger som hemma i köket. En del av förklaringen ligger i förpackningarnas utformning, visar en studie vid Karlstads universitet.

En ny metod utvecklad vid Göteborgs universitet kan hjälpa till att förklara hur stjärnor föds – och lösa mysteriet med stinkande ämnen i yttre rymden.

Från mitten av juli till mitten av augusti kommer ett 40-tal forskare att arbeta i stora delar av den svenska fjällkedjan. Deras forskningsinsatser är sammanlänkade i projektet ”Arktiska Sverige – samverkan inom fjällforskningen under Internationella polaråret”. Vi välkomnar journalister att delta i den förberedande workshopen och att ta del av fältarbetet i juli månad. Det är en unik chans att komma forskarna nära i deras arbete och att i en vacker och inspirerande miljö få fördjupad insikt om hur klimatförändringarna har påverkat vår svenska känsliga subarktiska natur.

På knappt tre decennier har den svartmunnade smörbulten blivit ett av de mest färgstarka inslagen i södra Östersjön. Fisken som kommer från Svarta havet har snabbt anpassat sig till Östersjöns förhållanden och kan lokalt dominera det kustnära fisksamhället. Detta har lett till att den konkurrerar med inhemska fiskarter, såsom skrubbskädda (flundra), men den har även blivit ett betydande bidrag som föda för viktiga rovfiskar såsom torsk och abborre. Detta visar en ny avhandling i systemekologi vid Stockholms universitet.

Hur påverkas kvinnor och män av miljöfarliga ämnen? Är det någon skillnad på hur kvinnor och män blir exponerade för miljögifter och hur deras kroppar tar upp och omsätter gifterna? Och vilka är effekterna av hälsofarliga ämnen beroende på om det handlar om en kvinna eller en man? 10 forskare får dela på 30 miljoner kronor för att studera detta. Det beslutade Formas forskarråd på sitt möte den 23 april.

Forskningsrådet Formas har beslutat att dela ut 25 miljoner kronor till 16 forskare som ska studera hela bygg- och förvaltningsprocessen från planering, projektering, byggande, förvaltning, drift, underhåll till renovering och avveckling. Projekten är inriktade på Brukares och kunders krav, Långsiktig hållbar utveckling samt Förnyelse av samhällsbyggnadssektorn. Det beslutade Formas forskarråd på sitt möte den 23 april.