Pressmeddelanden

ArtDatabankens naturvårdspris 2008 går till Klas Hjelm, en ivrig förkämpe för svensk naturvård. Han har spelat en nyckelroll för den mycket positiva utveckling som Naturskyddsföreningen genomgått.

Dagens svenska skogsbruk påverkar markfloran på olika sätt. Vid avverkning minskar blåbären mest, medan lingonen är mer känsliga för harvning och plöjning av skogsmarken.

Vi kan ha moraliska skäl att visa naturen omtanke för dess egen skull, och dessa bör politikerna väga in när de fattar beslut. I en ny avhandling i praktisk filosofi (miljöetik) från Umeå universitet behandlar Lars Samuelsson frågan om naturens moraliska status.

Naturen har en stor plats i svenskarnas hjärta och många har en relation till naturen. Men hur hittar man ut i naturen, och hur hittar man in i naturen? Vi kanske behöver hjälp på traven? Nu startar på Naturvårdsverkets initiativ ett nationellt centrum för naturvägledning (CNV) vid SLU.

Många hygienprodukter innehåller UV-filter. I solskyddskrämer finns de för att skydda huden, men de kemiska egenskaper som ger UV-filtren en god skyddande effekt kan ibland leda till problem för miljö och hälsa. En studie av Jeanette Axelsson, utförd på fågelembryon, visar att de kan ha skadliga effekter på reproduktionsorganen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 19 april.

Idag avslutas en stor internationell tvärvetenskaplig konferens kring hållbar utveckling som pågått i Stockholm under veckan. Forskarnas slutsatser är att klimatförändringen och dess effekter kan bli betydligt allvarligare än vad FNs klimatpanel framhålligt, och att det nu krävs genomgripande förändringar på både internationell och nationell politisk nivå. Bland annat föreslår de att en ny FN panel med fokus på ekosystemens hälsa etableras och att den svenska regeringen inrättar ett superdepartement för ekologisk och ekonomisk utveckling direkt underställd statsministern.

Hur såg klimatet ut på södra halvklotet under tidsperioderna ”Lilla Istiden” och ”Yngre Dryas”? I en avhandling vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, undersöker Elin Norström hur det gångna klimatet varierat i Sydafrika, genom att analysera olika klimatkänsliga parametrar i 16 000 år gammal torv, och i träd som började växa för cirka 600 år sedan. Resultaten kan hjälpa oss att förstå klimatförändringarna under samma period på norra halvklotet.

Genom att studera genetisk variation hos arter ökar man kunskapen om hur evolutionen sker, vilket är viktig för att förstå hur arter reagerar och anpassar sig till ett förändrat klimat. Anna-Karin Kolseth, som disputerade vid Uppsala universitet den 4 april, har undersökt växten ögontröst på Gotland, och bland annat fått fram uppgifter som kan rädda en sällsynt variant av arten från utrotning.

En metod för att dämpa algblomningarna i övergödda sjöar är att bygga reningsverk eller gödselbrunnar i närheten. För att kunna uppskatta om detta lönar sig krävs säkra prognosmodeller som talar om hur algblomningarnas intensitet skulle påverkas. Andreas Bryhn har studerat hur prognoserna har förbättrats de senaste åren, och försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 18 april.

Nya spännande resultat om hur luftföroreningar från trafiken inverkar på barns lungor och den allergi som utvecklas presenteras vid en presskonferens på onsdag den 9 april. Resultaten kommer från BAMSE-studien, som i 11-14 år har följt 4000 barn från födseln.