Pressmeddelanden

Plastkemikalien bisfenol F kan framkalla förändringar i en gen som är viktig för neurologisk utveckling. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karlstads universitet upptäckt. Mekanismen kan förklara varför exponering för ämnet under fosterstadiet kan kopplas till lägre IQ vid sju års ålder, ett samband samma forskargrupp tidigare sett. Studien är publicerad i Environment International.

Forskare på Chalmers har tagit fram ett nytt material som dödar bakterier och förhindrar infektioner i sår. Det handlar om en specialdesignad hydrogel som fungerar mot alla typer av bakterier, även de antibiotikaresistenta. Nu väcks hopp om att effektivt kunna bekämpa ett växande globalt problem.
Antibiotikaresistenta bakterier är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) ett av de största hoten mot mänskligheten. För att hantera situationen behöver vi ändra vårt beteende för hur vi använder antibiotika – och utveckla ny hållbar medicinteknik.
– Vi har kunnat uppmäta god effektivitet hos hydrogelen när vi testat den på olika slags bakterier, även sådana som blivit resistenta mot antibiotika, säger Martin Andersson, forskningsledare för studien och professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers.

Med ökad användning av automatiska system är det viktigt att vi förstår begränsningarna i alla delar av kedjan. Rickard Sjögren har utforskat gränssnittet mellan kemometri och AI för att hitta metoder som kan förbättra förutsättningarna för förståelse. Han försvarar sin avhandling fredagen den 28 maj vid Umeå universitet.

Kvantmekaniska effekter kan utnyttjas för att skapa stabilare och mer lättillverkade organiska solceller. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet. Organiska solceller har många fördelar jämfört med traditionella, kiselbaserade solceller. De kan tillverkas billigt i stor skala i en tryckpress och de är lätta, formbara och flexibla. Problemet är att dagens organiska solceller inte är […]

När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs det som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och överklasskvinnan. Några årtionden senare har mönstren flyttat in i modejournalerna. I en ny avhandling från undersöks hur de förändringarna påverkade handarbetet.

Att socialtjänsten anställer privata konsulter för att göra barnavårdsutredningar är en relativt ny praktik i Sverige. Hur har utvecklingen skett och vad gör det för socialtjänstens uppdrag? Det är några av frågorna som en grupp forskare från bland annat Linnéuniversitetet, har undersökt.

Forskare vid Örebro universitet är nu klara med sin rapport om hur det gått för högstadieelever från stadsdelen Vivalla i Örebro som flyttats till andra skolor i kommunen. – Vi visar att en flytt av elever från en skola till en annan inte per automatik leder till vare sig ökad måluppfyllelse eller integration. I stället […]

Kavitha Shanmugam föreslår en modell för bedömning av städers hållbarhet. Modellramverket, vilket sammanför två olika livscykelverktyg, tar hänsyn till den kombinerade effekten av stadens centrala tjänster inom vatten, avfall och energi och syftar till att öka graden av cirkularitet. Kavitha försvarar sin avhandling måndagen den 10 maj vid Umeå universitet.

Ungefär 150 meningsfulla sociala kontakter, fler än så klarar människan inte av. Det så kallade ”Dunbars tal”, en idé från antropologin om en maxgräns för människans sociala förmåga har länge betraktats som en sanning. En ny studie visar dock att Dunbars tal inte stämmer.

Pandemier orsakade av virus utgör hot mot den globala folkhälsan. Trots detta finns ytterst få läkemedel för behandling av virussjukdomar. Emil Johansson har i sitt avhandlingsarbete utvecklat molekyler som binder till virus och därmed blockerar viruset från att infektera celler och orsaka sjukdom. Han försvarar sin avhandling fredagen den 21 maj vid Umeå universitet.