Pressmeddelanden

Vintrarna i norr har blivit blötare och detta har lett till ökad spridning av sorkfebervirus bland gnagare, som orsakar zoonos-sjukdomen sorkfeber hos människor. Särskilt viktigt för antalet sorkfeberfall är mängden regn som faller i november. Det visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet.

För fjärde gången sedan 2004 har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet genomfört en omfattande undersökning för att få kunskap om svenskarnas attityder till björn, varg, lodjur, järv och kungsörn samt deras åsikter om vem som ska besluta om var rovdjuren ska finnas och deras antal.

– Ju snabbare du förstår innebörden av sambandet mellan vatten, energi och mat, desto snabbare inser du även vikten av vatten. Utan vatten kan vårt system för livsmedelsproduktion inte upprätthållas, vilket hotar vår tillgång till mat, både i Sverige och globalt, säger Pietro Campana, forskare inom hållbara energisystem.
Med hjälp av klimatdata från SMHI och NASA utvecklar han ett system som kartlägger vädret och samtidigt visar sambandet mellan vatten, energi och mat. Systemet ska bland annat hjälpa lantbrukare att vattna på rätt sätt med rätt mängd för att optimera skörden utan att slösa på vattnet som resurs.

Vid övervakning av miljötillståndet i vattendrag är studier av bottenfaunan en viktig del. Idag tas prover ofta med hjälp av håv, och sedan görs en manuell undersökning av mångfalden av ryggradslösa kryp som kan ses med blotta ögat. Nu finns en studie som visar att analys av miljö-dna i vattenprover är en snabbare och billigare metod som dessutom ger en mer detaljerad bild av mångfalden.

Vilken betydelse har det vilka svamparter som finns i en skog? Kunskapen om detta är begränsad, men forskare från SLU har gjort en intressant upptäckt. Skogsmark där det finns vissa spindlingar innehåller betydligt mindre kol än mark där de inte finns. Att en grupp närbesläktade mykorrhizasvampar som lever i symbios med träd tycks ha stort inflytande på skogsmarkens kolförråd väcker många frågor.

Trädarter från Afrikas höglänta bergsregnskogar kan anpassa både fotosyntes och bladens ämnesomsättning till uppvärmning. Men skilda artgrupper är olika bra på detta. Det visar studier från en ny doktorsavhandling. Livskraften och sammansättningen hos framtidens tropiska skogar beror på hur träden kan anpassa sina inre fysiologiska processer till ett allt varmare och, på många ställen, torrare […]

I syfte att stimulera arbetet med hållbar utveckling i Vindelälven-Juhttátahkkas biosfärområde finansierar Kempestiftelserna, Umeå universitet och SLU tillsammans en gästprofessur. I slutet av augusti är professor Julian D. Olden från University of Washington i USA på plats i Umeå.

Många växter kan enkelt förökas genom att ta sticklingar. Avgörande är att den kapade växtdelen kan bilda rötter, en process som kallas adventiv rottillväxt. Sanaria Abbas Jaafer Alallaq visar i sin avhandling att några molekylära regulatorer som kontrollerar bildandet av adventivrötter liknar varandra i örtartade jämfört med vedartade växter såsom gran och poppel. Hon försvarar sina resultat vid

Med inventeringsdata från all fjällskog är underlaget för statistik om hela Sveriges skogsmarksareal för första gången komplett. Årets inventering visar att tillväxttakten totalt sett fortsätter att minska sedan rekordåren runt 2012.

Genen SLI1 i backtrav skyddar mot angrepp och får bladlöss att spotta 20 gånger innan de börjar ta upp sockerrik saft från växten. Forskarna tror spottet hjälper lössen att bryta ned växtens försvar. Den nya studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Plant, Cell & Environment.