Pressmeddelanden

Det är sedan tidigare klarlagt att beröring kan utlösa stressreaktioner hos växter. Men de molekylära förklaringsmodellerna har hittills varit spartanska. Men nu har forskare hittat nya genetiska nycklar till varför växter reagerar så kraftfullt på mekanisk stimulering. När du vattnar dina trädgårdsväxter reagerar de direkt på en biokemisk nivå. Och när du låter din knivsegg […]

Forskare vid Göteborgs universitet har fått fram flera nya varianter av vete som tål att odlas i salthaltiga jordar. Efter att ha muterat en vetesort från Bangladesh har de nu ett vete vars frön är tre gånger så tunga och som gror nästan dubbelt så ofta som ursprungssorten.

Pushan Bag, Umeå Plant Science Centre, visar i sin avhandling att barrträd har utvecklat speciella mekanismer som förhindrar skador på deras fotosyntetiska maskineri. Det gör att barrträd kan förbli gröna under vintern när temperaturen är låg men solinstrålningen är hög. Pushan Bag försvarar sin avhandling vid Umeå universitet fredagen den 20 maj.

Förändringar i jordbruksmarkens kolförråd kan ha stor inverkan på mjölkens klimatavtryck. Forskare från SLU har undersökt hur kolförrådet har förändrats i svensk jordbruksmark under en tioårsperiod, och det visade sig att det har ökat på både mjölk-, nötkötts- och växtodlingsgårdar. Störst var ökningen på mjölkgårdar, där den positiva klimateffekten motsvarade 1,4 ton koldioxid per hektar och år.

Jordbrukets maskiner börjar bli så tunga att de på sikt hotar livsmedelsförsörjningen i Europa, Amerika och Australien. Större och bredare däck har begränsat skadorna på markytan, men under matjorden blir jorden så packad att dess långsiktiga produktionsförmåga är hotad. Det visar en ny global studie, som även drar paralleller till sauropoderna, de tyngsta djur som någonsin har vandrat på jorden.

Hur ser pollen ut som orsakar allergier? Vilka växter åt människor för tusen år sedan? Kan växter vara intressanta inom rymdforskningen? Lördag den 21 maj är en dag fylld nya kunskaper och olika aktiviteter kring växter och växtforskning på Curiosum vid Umeå universitet. Arrangör är Umeå Plant Science Centre.

Gulafebernmyggan, som kan sprida en rad allvarliga sjukdomar, finns i en form där honan är helt inriktad på människoblod. Nu har forskare från Princeton University, med hjälp av SLU, visat hur mygghjärnan kan urskilja människodoft i det hopkok av olika djurdofter som kan finnas i omgivningen. Forskarna hoppas att kunskapen ska bana väg för nya sätt att minska förekomsten av myggspridda sjukdomar.

Nanoplast – små, osynliga plastpartiklar som tidigare knappt har gått att mäta – har nu upptäckts i höga halter i skogssjöar och vattendrag i Sverige, och även i obefolkade områden i Sibirien. Nanoplaster är så små att de kan passera cellmembranen hos levande organismer. Bakom studien står forskare från Universitetet i Utrecht i samarbete med bland annat Sveriges lantbruksuniversitet.

Om tjugo procent av allt nötkött vi äter ersätts med alternativa proteinkällor skulle köttätandets miljöpåverkan minska rejält. Det visar en studie från Potsdam Institute for Climate Impact Research och SLU . Forskarna använde en komplicerad datormodell för att uppskatta de framtida effekterna av att ersätta nötkött med protein som framställs av svampmycel som odlas på socker.

Under helgens Vårkoll observerades tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg av medborgare landet runt. Blomning eller lövsprickning (björk) har inte kommit riktigt lika långt norrut i år som medeltalet av tidigare Vårkollar. För tidiga arter har det tagit stopp vid snögränsen, så att de inte avancerat längre än för 100 år sedan, medan senare arter har kommit något längre norrut än förr.