Pressmeddelanden

Papperstillverkning kräver ofta tillsatser för att uppnå önskvärda egenskaper, som exempelvis papperets styrka. Ny forskning visar att detta kan lösas på ett hittills oprövat sätt.

Karlstads universitet startar en ny forskarskola i samverkan med nio företag och flera branschpartners. Syftet är att bidra till en hållbar tillverkningsindustri och framtidssäkring av svensk processindustri genom behovsdriven forskning. – Karlstads universitet har sedan länge ett nära samarbete med företagen, och vi vet att det finns behov av forskning om förnybara material och av […]

Det är välkänt att den biologiska mångfalden påverkas av att värdefulla livsmiljöer förvinner och av att klimatet blir varmare, men det har varit svårare att visa om dessa hot förstärker varandra. Nu finns en studie som visar att de senaste 60 årens kombination av igenväxning av gamla ängs- och betesmarker och ökande medeltemperaturer har gjort att många arter har minskat sin utbredning i Sverige.

Växtskyddsmedel används för att få säkrare och bättre skördar. Honungsbin och andra pollinerare utsätts för rester av dessa ämnen när de samlar pollen och nektar i landskapet. Just pollen innehåller många ämnen och höga halter i jämförelse med nektar och luft, och fortlöpande analys av rester i pollen kan därför vara ett sätt att övervaka risken med med växtskyddsmedel för blombesökande insekter.

Nobalis är ett nordisk−baltiskt konsortium med fem lärosäten, som bildats för att utveckla entreprenörskap och innovativa affärsidéer fokuserade på hållbar matproduktion, cirkulär ekonomi och utveckling av nya gröna värdekedjor. Nu går projektet in i nästa fas och har nyligen beviljats med nio miljoner kronor för fortsatta aktiviteter under 2023. Projektet Nobalis avser att öka kapaciteten […]

I en ny avhandling i ämnet skogsindustriella produktionssystem tittar Nils Fagerberg på hur man kan optimera den kalhyggesfria avverkningen genom så kallad plockhuggning (avverkning med individuella trädval) för att markägaren ska få så hög avkastning som möjligt och samtidigt gynna den biologiska mångfalden. Idag bedrivs det svenska skogsbruket främst genom kalhyggesbruk. Det innebär att man […]

Det är trädens tillväxt som avgör skogens kolbalans på landskapsnivå i de nordliga brukade skogarna. Markens koldioxidavgivning genom nedbrytning har i jämförelse mindre betydelse, och ett kalhygge binder mer koldioxid än det ger ifrån sig inom tio år efter avverkning. Det visar en omfattande studie från SLU, baserad på undersökning av 50 olika skogsbestånd.

En ny studie från Stockholms universitet visar hur växter kemiskt kan ”koda” i sitt lignin för att växa sig höga och klara av klimatförändringar. Resultaten kan användas både inom jord- och skogsbruket för att välja ut växter med egenskaper som kan motstå klimatförändringar.

Diken och bäckar som avvattnar jordbrukslandskapet för med sig fosforhaltigt slam till åar och sjöar nedströms. Det finns åtgärder mot erosion och fosforförluster från åkrar, men det är viktigt att de sätts in där de gör störst nytta. Sara Sandström från SLU har i sitt doktorsarbete vidareutvecklat en metod att ta fram erosionskartor som visar var riskerna är störst, och när under året.

Drygt två veckor efter klimatmötet i Egypten möts ledare från världens länder på nytt, denna gång för att hantera en annan akut kris som mänskligheten står inför – förlusten av biologisk mångfald. Frågan är mindre känd än klimatkrisen och något ramverk motsvarande Parisavtalet finns inte på plats – något många hoppas att det kommande toppmötet […]