Naturhistoriska riksmuseet har en av vÀrldens största samlingar av naturalier. HÀr finns miljontals insamlade djur, vÀxter, fossil och mineraler, samt en stor miljöprovbank.
Museet Àr ocksÄ en framstÄende forskningsinstitution. HÀr bedrivs forskning inom t ex zoologi, botanik, systematik, taxonomi, geologi, isotopanalyser, paleontologi, miljögifter, bioinformatik, fÄgelflyttning och museipedagogik. Forskningen och samlingarna gör att vi har experter pÄ mÄnga olika djur- och vÀxtgrupper, bÄde nu levande och utdöda.
Till vÄrt uppdrag hör att frÀmja intresset för och kunskapen om jordens och livets uppbyggnad och utveckling, biologisk mÄngfald, mÀnniskans biologi samt miljöfrÄgor. För detta har vi pedagogiska forskningsbaserade utstÀllningar och upplevelserika filmer pÄ Cosmonova. Vi har dessutom jourhavande biolog, paleontolog och geolog som svarar pÄ frÄgor frÄn allmÀnhet och journalister.
Presskontakter:
FrÄgor om museets forskning: Michaela Lundell, vetenskapskommunikatör, 08-5195 4247, 0708-68 53 94, michaela.lundell@nrm.se
FrÄgor om djur och natur: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog, 08-5195 4138, 070-999 38 13, jourhavande.biolog@nrm.se
Adress:
S-104 05 Stockholm
Telefon:
08-5195 4000
Myndighetschef (Rektor/VD/GD):
Jan Olov Westerberg
URL:
14 september, 2022 - Naturhistoriska riksmuseet
Under vulkanutbrottet pÄ Island kunde forskarna ta unika prover frÄn den fÀrska lavan. Undersökningarna visade magmans rörelser under jordskorpan, kunskap som kan hjÀlpa till att förutsÀga vulkanutbrott.
19 augusti, 2022 - Naturhistoriska riksmuseet
ï»żUnder juli mĂ„nad besökte 100 871 personer Naturhistoriska riksmuseet. Det Ă€r ett historiskt rekord. Museibesökarna Ă€r fler Ă€n före pandemin och trenden verkar vara att vi vill uppleva saker tillsammans, i Sverige.
1 juli, 2022 - Naturhistoriska riksmuseet
Tidsperioderna trias och jura karakteriserades av ett varmt klimat, en vÀxthusvÀrld utan polarisar. Nya forskningsresultat visar att massutdöendet i övergÄngen mellan dessa tidsperioder inleddes med en köldperiod för 201 miljoner Är sedan, orsakad av omfattande vulkanisk aktivitet som ledde till Är av vulkanisk vinter, innan vÀxthuseffekten Àndrade klimatet fullstÀndigt.
30 juni, 2022 - Naturhistoriska riksmuseet
Uttorkade vĂ„tmarker som förstördes av skogsbrĂ€nder kan ha utlöst ekosystemens kollaps under jordens vĂ€rsta massutdöende för 252 miljoner Ă„r sedan, visar ny forskning. Ăven dagens vĂ„tmarker Ă€r viktiga kolsĂ€nkor för att minska effekterna av vĂ„r tids klimatförĂ€ndring.
29 juni, 2022 - Naturhistoriska riksmuseet
Dagens hundar hÀrstammar frÄn tvÄ olika vargpopulationer som tÀmjdes i östra eller centrala Asien. Det har forskare kommit fram till efter att ha analyserat dna frÄn förhistoriska vargar pÄ norra halvklotet. Hundar med afrikanskt och europeiskt ursprung har dessutom ett visst arv frÄn förhistoriska vargar i Mellanöstern i sitt dna. Studien publiceras i Nature.
20 maj, 2022 - Naturhistoriska riksmuseet
Forskare har hittat massor av mikroskopiska avtryck, eller âspökfossilâ, av encelliga plankton som levde i haven för miljontals Ă„r sedan. UpptĂ€ckter frĂ„n tre globala uppvĂ€rmningar i jordens historia antyder att dessa plankton var mer motstĂ„ndskraftiga Ă€n man tidigare trott och inte kollapsade av havets försurning.
9 maj, 2022 - Naturhistoriska riksmuseet
PÀlsen hos olika dÀggdjur uppvisar nyanser i rosa och rött under belysning med ultraviolett ljus. En ny studie med olika dÀggdjur frÄn museets samlingar tyder pÄ att det Àr ett mycket utbrett fenomen.
25 april, 2022 - Naturhistoriska riksmuseet
à ldersrekordet för en fÄgel ringmÀrkt i Sverige Àr slaget. En sillgrissla som ringmÀrktes som unge 1973 pÄ Stora Karlsö, Gotland, har nu hittats död i SkÄne, mellan Trelleborg och Höllviken. à ldern blev 48 Är och sju mÄnader, vilket gör den till den Àldsta kÀnda ringmÀrkta fÄgeln i Sverige.
27 oktober, 2021 - Naturhistoriska riksmuseet
VÀrldens hittills Àldsta fossil av mossdjur har hittats och dÀrmed har Àven den allra sista av alla nu levande djurgrupper visat sig ha sitt ursprung frÄn samma period för drygt 500 miljoner Är sedan, den sÄ kallade kambriska explosionen. Forskare frÄn Naturhistoriska riksmuseet deltog i studien som publiceras i tidskriften Nature.
8 oktober, 2021 - Naturhistoriska riksmuseet
Dï»żen kinesiska mĂ„nlandningen Ă„r 2020 fick med sig sten som var en miljard Ă„r yngre Ă€n tidigare prover vilket visar att vulkanism pĂ„gick mycket lĂ€nge innan MĂ„nen blev kall och hĂ„rd. Metoden för att Ă„ldersbestĂ€mma sten utvecklades vid Naturhistoriska riksmuseet som hĂ€r samarbetat med den kinesiska forskargruppen.
Expertsvar, VetenskapsrÄdet, Hantverkargatan 11B, Stockholm, Telefon 08 546 44 000
Postadress Box 1035, 101 38 Stockholm, expertsvar@vr.se
Information om kakor öppnas i nytt fönster
