SLU ska utveckla kunskapen om de biologiska naturresurserna och mÀnniskans hÄllbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning, fortlöpande miljöanalys och information.
Adress:
Box 7070, 750 07 Uppsala
Telefon:
018-67 10 00
Myndighetschef (Rektor/VD/GD):
Maria Knutson Wedel
URL:
24 januari, 2023 - SLU
Fiskefria omrĂ„den kan bidra till att stĂ€rka bestĂ„nd av fisk och skaldjur och Ă„terstĂ€lla ekosystemens funktion. Erfarenheter av de svenska fiskefria omrĂ„dena har visat att bestĂ„nden tillvĂ€xer snabbt nĂ€r ett omrĂ„de fredas, framgĂ„r i ny rapport frĂ„n Sveriges lantbruksuniversitet. Men det finns undantag – och om ett omrĂ„de öppnas upp igen för fiske kan de positiva effekterna försvinna pĂ„ nĂ„gra fĂ„ Ă„r.
17 januari, 2023 - SLU
Det Àr vÀlkÀnt att den biologiska mÄngfalden pÄverkas av att vÀrdefulla livsmiljöer förvinner och av att klimatet blir varmare, men det har varit svÄrare att visa om dessa hot förstÀrker varandra. Nu finns en studie som visar att de senaste 60 Ärens kombination av igenvÀxning av gamla Àngs- och betesmarker och ökande medeltemperaturer har gjort att mÄnga arter har minskat sin utbredning i Sverige.
11 januari, 2023 - SLU
VÀxtskyddsmedel anvÀnds för att fÄ sÀkrare och bÀttre skördar. Honungsbin och andra pollinerare utsÀtts för rester av dessa Àmnen nÀr de samlar pollen och nektar i landskapet. Just pollen innehÄller mÄnga Àmnen och höga halter i jÀmförelse med nektar och luft, och fortlöpande analys av rester i pollen kan dÀrför vara ett sÀtt att övervaka risken med med vÀxtskyddsmedel för blombesökande insekter.
22 december, 2022 - SLU
Sedan mĂ„nadsskiftet novemberâdecember ses en kraftig ökning av det virus som orsakar COVID-19 i svenskt avloppsvatten, frĂ„n norr till söder. PĂ„ vissa platser har halterna fortsatt att öka Ă€ven under vecka 50, och den variant som har ökat mest de senaste veckorna Ă€r en undervariant av omikron kallad BQ.1. Det visar analyser frĂ„n SLU, som numera tĂ€cker 13 kommuner och Ă€ven inbegriper influensavirus.
12 december, 2022 - SLU
Orsakerna till att mĂ€nniskor smittas av gnagarburna sjukdomar Ă€r ett samspel mellan naturliga och mĂ€nskligt skapade faktorer â detta gĂ€ller vĂ€rlden över. Det visar forskare, frĂ„n bland annat SLU, i en ny global studie dĂ€r drivkrafterna bakom gnagarburna sjukdomar identifierats. De flesta gnagararter som kan bĂ€ra pĂ„ smitta rör sig gĂ€rna nĂ€ra mĂ€nniskor eller jagas av mĂ€nniskor för kött eller pĂ€ls.
7 december, 2022 - SLU
Siklöjan Àr ursprungligen en sötvattensfisk, som i Bottenviken har anpassat sig till ett liv i brÀckt vatten. Har den anpassningen ocksÄ lett till genetiska skillnader? Finns det i sÄ fall unika, lokala siklöjepopulationer i Bottenviken. Ja, visar en undersökning gjord av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Den nya kunskapen Àr viktig för förvaltningen av siklöjan i Bottenviken.
6 december, 2022 - SLU
Pandemin var en kris för julfirandet 2020 â skulle det gĂ„ att fira alls? VillrĂ„digheten ledde till ett sĂ„llande bland traditionerna och man frĂ„gade sig vilka matrĂ€tter som bar pĂ„ julens kĂ€rna. Framtida traditioner sĂ„g ocksĂ„ dagens ljus, som utejulen med slĂ€kten, den digitala julens gemenskap, fĂ€rdiga julmatskassar och take-away-jul utan skam. Om detta berĂ€ttar Richard Tellström i en ny rapport.
5 december, 2022 - SLU
Det Àr trÀdens tillvÀxt som avgör skogens kolbalans pÄ landskapsnivÄ i de nordliga brukade skogarna. Markens koldioxidavgivning genom nedbrytning har i jÀmförelse mindre betydelse, och ett kalhygge binder mer koldioxid Àn det ger ifrÄn sig inom tio Är efter avverkning. Det visar en omfattande studie frÄn SLU, baserad pÄ undersökning av 50 olika skogsbestÄnd.
2 december, 2022 - SLU
Att hÄlla hÀstar tillsammans i lösdrift med automatisk utfodring blir allt vanligare, och gynnar bÄde hÀstar och skötare pÄ flera sÀtt. Det Àr dock viktigt att hÄlla gruppen stabil och veta hur snabbt varje hÀst Àter. Dessutom bör ligghallen vara sÄ stor att den ger hÀstarna betydligt större utrymme Àn de har i boxar. Det visar Linda Kjellberg i en avhandling frÄn SLU.
30 november, 2022 - SLU
Diken och bÀckar som avvattnar jordbrukslandskapet för med sig fosforhaltigt slam till Äar och sjöar nedströms. Det finns ÄtgÀrder mot erosion och fosforförluster frÄn Äkrar, men det Àr viktigt att de sÀtts in dÀr de gör störst nytta. Sara Sandström frÄn SLU har i sitt doktorsarbete vidareutvecklat en metod att ta fram erosionskartor som visar var riskerna Àr störst, och nÀr under Äret.
Expertsvar, VetenskapsrÄdet, Hantverkargatan 11B, Stockholm, Telefon 08 546 44 000
Postadress Box 1035, 101 38 Stockholm, expertsvar@vr.se
Information om cookies öppnas i nytt fönster
