Hur pĂ„verkar industrins satsning pĂ„ elfordon vilka medarbetare som behövs i framtiden? Och hur kan arbetsmiljön vĂ€rnas nĂ€r chefen delvis ersĂ€tts av datoriserade instruktioner? Det ska tvĂ„ forskningsprogram ta reda pĂ„ – nu nĂ€r Forte delar ut 120 miljoner kronor till forskare i fem sexĂ„riga forskningssatsningar. MĂ„let Ă€r att fĂ„ fram kunskap och lösningar för ett hĂ„llbart, hĂ€lsofrĂ€mjande och inkluderande arbetsliv.

PortrÀttfoto pÄ Anna-Karin Florén, forskningssekreterare pÄ Forte
Anna-Karin Florén, forskningssekreterare pÄ Forte

Finansieringen kommer frÄn utlysningen Arbetslivets utmaningar 2023 och görs inom ramen för det tioÄriga nationella programmet för arbetslivsforskning som Forte driver. Anna-Karin Florén Àr programansvarig pÄ Forte:

– De sexĂ„riga programmen gör det möjligt för forskarna att fördjupa sig i samhĂ€llsrelevanta frĂ„gor. Programmen kommer generera mycket ny kunskap inom omrĂ„den med betydelse för samtiden och framtiden – som grön omstĂ€llning, digitalisering och arbetsmiljö inom kvinnodominerade yrken.

Elfordon! Hur pÄverkar den gröna omstÀllningen vilka som behövs i industrin?

En som fÄtt finansiering i utlysningen Àr Tomas Berglund, professor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Tillsammans med sina kollegor ska han studera Volvo Cars och Volvo Group och den regionala gröna omstÀllning som företagen stÄr inför. Volvo Cars har lovat att bara erbjuda elfordon frÄn 2030 och Volvo Group strÀvar efter en fossilfri lastbilsflotta till 2040. TvÄ stora batterifabriker planeras att byggas i VÀstsverige. I forskningsprogrammet ska forskarna undersöka arbetsmarknads- och vÀlfÀrdseffekter av den gröna omstÀllningen och hur regionala aktörer hanterar förÀndringarna och de samhÀllsutmaningar som kan uppstÄ.

PortrÀttfoto pÄ Tomas Berglund, professor vid Göteborgs universitet
Tomas Berglund, professor i sociologi vid Göteborgs universitet

– Bilindustrin stĂ„r för en stor andel av VĂ€stsveriges arbetstillfĂ€llen, sĂ€rskilt om man ser till alla underleverantörer. Vi vill titta pĂ„ vad som hĂ€nder i olika stĂ€der och samhĂ€llen dĂ€r nĂ€r bilindustrin stĂ€ller om. Är alla vinnare eller blir det delar av regionen som inte kommer tjĂ€na pĂ„ det lika mycket? Kommer arbetslösheten öka i regioner som redan har det lite tufft om kompetenskraven blir nya? Och hur kommer stĂ€der som det gĂ„r bra för, till exempel Mariestad dĂ€r en av batterifabrikerna Ă€r planerad, klara den stora inflyttning som kan bli? DĂ€r kan det ocksĂ„ bli en konkurrens om arbetskraft, att mĂ€nniskor lĂ€mnar vĂ€lfĂ€rdsjobb inom vĂ„rd och omsorg för att börja jobba inom bilindustrin. Det Ă€r de hĂ€r flödena vi vill följa, sĂ€ger Tomas Berglund.

Programmet omfattar fyra delstudier. Bland annat kommer forskarna följa Volvo Group och deras företagsstrategi nĂ€rmare för att se hur företaget tĂ€nker och agerar under resan. De kommer ocksĂ„ titta pĂ„ hur andra aktörer i regionen hanterar förĂ€ndringarna. Vilka Ă„tgĂ€rder vidtar till exempel Business Region Göteborg och Business Region Skaraborg? Och universitet och högskolorna – tar de fram mer nischade utbildningar? Även kommunerna ska involveras i programmet eftersom de kommer ha en nyckelroll i att hantera mĂ„nga av de utmaningar som kan uppstĂ„.

– Hela VĂ€stra Götalandsregionens ekosystem kring kompetensförsörjning kommer pĂ„verkas. Det ska ocksĂ„ bli intressant att se vilka jobb vĂ€xer fram, Ă€r det mest lĂ„gbetalda jobb eller mer högkvalificerade tjĂ€nster? I ett av projekten kommer vi dammsuga marknaden pĂ„ de jobbannonser som dyker upp.

– Det kan bli en lyckad process, man hoppas ju pĂ„ det. Men det finns ocksĂ„ risker nĂ€r mĂ„nga jobbar Ă„t samma hĂ„ll. Vad hĂ€nder i regionen, och med Sveriges BNP, om elbilarna inte blir den succĂ© man har tĂ€nkt sig? Och hur kan batterierna bli sĂ„ miljömĂ€ssigt hĂ„llbara som möjligt? Sedan har vi frĂ„gan om all den energi som ska till – i produktionen men ocksĂ„ för att försörja alla bilar.

Nu stÄr programmet i startgroparna. För Tomas och hans kollegor kÀnns finansieringen frÄn Forte som ett erkÀnnande.

– VĂ„r forskningsidĂ© kĂ€ndes vĂ€ldigt bra! DĂ€rför Ă€r det sĂ„ roligt att ocksĂ„ andra tror pĂ„ den. Vi Ă€r mĂ„nga som Ă€r glada nu – pĂ„ hemmainstitutionen vid Göteborgs universitet men ocksĂ„ pĂ„ Högskolan VĂ€st och Högskolan i Skövde som vi kommer driva programmet med. Det ska bli fantastiskt kul att dra igĂ„ng efter semestrarna!

Hur mÄr vi nÀr chefen delvis ersÀtts av datoriserade instruktioner?

Ett annat av de fem forskningsprogrammen leds av Carin HĂ„kansta som Ă€r docent i arbetsvetenskap och forskare vid Karolinska institutet och Karlstads universitet. De ska undersöka hur arbetsmiljön pĂ„verkas nĂ€r delar av chefens arbetsuppgifter tas över av algoritmer, sĂ„ kallat algoritmiskt styrt arbete (Algorithmic Management, AM). Programmet kommer sĂ€rskilt fokusera pĂ„ traditionella branscher som inte Ă€r plattformsföretag och dĂ€r den hĂ€r typen av arbetsledning blir allt vanligare – till exempel inom logistik inklusive transport-, lagrings- och leveranstjĂ€nster, detaljhandel och besöksnĂ€ring.

PortrÀttfoto pÄ Carin HÄkansta, docent och forskare vid Karolinska institutet och Karlstads universitet
Carin HĂ„kansta, docent i arbetsvetenskap och forskare vid Karolinska institutet och Karlstads universitet

– Vad hĂ€nder nĂ€r uppgifter som traditionellt sett utförs av mĂ€nskliga chefer, tas över av maskinerna? Det vill vi veta mer om. I plattformsföretagen ersĂ€tts cheferna helt men inom de branscher vi kommer studera blir chefen bara delvis utbytt. Cheferna pĂ„ lagren finns pĂ„ plats, men arbetarna fĂ„r ofta instruktioner genom hörlurar, skĂ€rmar eller lampor. Detsamma gĂ€ller inom transportnĂ€ringen dĂ€r instruktionerna vanligtvis ges genom GPS och skĂ€rmar.

– Vi vet att den hĂ€r formen av arbetsledning gör det möjligt att övervaka arbetare i större utstrĂ€ckning. ArbetssĂ€ttet leder ocksĂ„ till snabbare beslutsfattande, resultatĂ„terkoppling, leverans och större effektivitet hos organisationerna. Det innebĂ€r en avlastning för cheferna, men vad hĂ€nder med medarbetarna? HĂ€r finns inte lika mycket data.

Förutom att undersöka vad förÀndringarna i arbetsmiljön fÄr för effekt pÄ medarbetarnas hÀlsa, sÀkerhet och vÀlbefinnande, vill Carin och hennes kollegor utveckla mÄtt och mÀtinstrument för att öka kunskapen pÄ omrÄdet. Ett mÄl Àr ocksÄ att hitta verktyg och strategier för att minska de eventuella risker som uppstÄr.

– Forskning pĂ„ plattformsarbete visar att algoritmisk styrning bland annat orsakar stress, social isolering och trafikrisker. HĂ€r Ă€r ny lagstiftning pĂ„ vĂ€g som förhoppningsvis kommer ge plattformsarbetarna bĂ€ttre skydd och rĂ€ttigheter. Vi ska undersöka om lagstiftningen Ă€ven kan skydda medarbetare i andra branscher.

– Programmet planerar ocksĂ„ att involvera fack och arbetsgivare för att ta reda pĂ„ om det finns intresseavvĂ€gningar nĂ€r det gĂ€ller att reglera anvĂ€ndningen av algoritmer.

Hur mÄnga som berörs av forskningen Àr svÄrt att sÀga. De data som finns Àr otillrÀckliga men enligt fackföreningarna Transport och Handels blir algoritmiskt ledarskap allt vanligare bland chaufförer, pÄ lager och i distribution. SÄ underlaget för ett stort forskningsprogram finns dÀr.

– Med de nya medlen kan vi skala upp ett litet pĂ„gĂ„ende projekt i Sverige till ett tvĂ€rvetenskapligt och internationellt program som tar med mĂ„nga fler pusselbitar kring Ă€mnet. Det kĂ€nns helt fantastiskt, sĂ€ger Carin HĂ„kansta.

Alla fem finansierade forskningsprogram

Se en fullstÀndig lista pÄ alla beviljade ansökningar i utlysningen Arbetslivets utmaningar 2023»

Forte – ForskningsrĂ„det för hĂ€lsa, arbetsliv och vĂ€lfĂ€rd Ă€r en statlig myndighet som finansierar och initierar forskning för mĂ€nniskans och samhĂ€llets utveckling.
www.forte.se

Presskontakt:
Andreas Nilsson
Telefon:
073-6524004
Epost:
andreas.nilsson@forte.se