Varje år dör miljontals människor på grund av kritisk sjukdom. Många av dessa dödsfall kan undvikas med enkla livräddande insatser. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet sammanställt de viktigaste vårdinsatser som medicinska experter globalt anser bör erbjudas till alla kritiskt sjuka patienter oavsett var de befinner sig. Studien har publicerats i tidskriften BMJ Global Health och inkluderar en speciell sektion för covid-19.

Kritisk sjukdom uppstår när kroppens viktigaste organ inte längre fungerar som de ska och det finns risk för nära förestående död. Blockerad luftväg samt andnings- och cirkulationssvikt är vanligt förekommande i dessa fall, och tidig upptäckt och snabba vårdåtgärder kan vara livräddande. Tyvärr missas fortfarande enkla vårdåtgärder, och förbättringar inom sjukvården vid kritisk sjukdom skulle kunna rädda många liv i världen.

Mot denna bakgrund har en grupp kliniker och forskare vid bland annat Karolinska Institutet, Ifakara Health Institute i Tanzania och London School of Hygiene & Tropical Medicine (LSHTM) utvecklat konceptet Essential Emergency and Critical Care (EECC), vilket betyder ungefär essentiell vård av kritisk sjukdom. EECC beskriver en rad behandlingar och åtgärder som bör kunna implementeras på alla sorters sjukhusavdelningar runt om i världen. Det är enkla livräddande åtgärder med låg kostnad som en grupp på fler än 250 kliniska experter från nästan 60 länder kommit fram till har särskilt stor betydelse för att undvika dödsfall för kritiskt sjuka patienter.

I studien fick expertpanelen, som bestod av olika medicinska specialister från hög-, medel- och låginkomstländer, gradera en rad föreslagna behandlingar och åtgärder från WHO och diverse medicinska specialiteter. Efter tre vändor hade experterna nått mer än 90 procent samstämmighet kring 40 kliniska behandlingar och åtgärder och 67 beredskapskrav för att kunna genomföra åtgärderna på ett sjukhus. Utöver detta enades gruppen om ytterligare sju åtgärder och nio beredskapskrav för covid-19.

– EECC-paketet är ett stöd för vårdpersonal och beslutsfattare, en verktygslåda av enkla, effektiva åtgärder med låg kostnad som alla sjukhus världen över bör kunna erbjuda. Syftet är att stödja kloka prioriteringar, och hjälpa sjukvården att genomdriva dessa, i vissa fall små, förändringar så att många fler kritiskt sjuka patienter kan överleva, säger studiens huvudförfattare Carl Otto Schell, doktorand vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet och överläkare vid Nyköpings Lasarett.

Exempel på behandlingar och åtgärder i EECC är:

  • Regelbunden bedömning av vitalparametrar, såsom puls, syremättnad och blodtryck för att identifiera kritisk sjukdom.
  • Behandling av patienter med andningssvikt, cirkulationssvikt eller sänkt medvetande med enkla åtgärder som optimal kroppsposition, syrgas och dropp.
  • Allmänna processer som syftar till att möjliggöra ett säkert och fungerande arbetsflöde, till exempel kommunikation och isolering av patienter med smittsamma sjukdomar.
  • Krav på utrustning, förbrukningsvaror, mediciner, utbildning, infrastruktur med mera som varje sjukhus behöver för att kunna identifiera och vårda kritiskt sjuka patienter.
  • Särskilda åtgärder vid behandling av kritiskt sjuka covid-19-patienter, inklusive extra monitorering av syremättnad och användning av läkemedel som blodförtunnade och kortison.

– Covid-19-pandemin har satt fokus på vård av kritiskt sjuka patienter. Om alla sjukhus runt om i världen kunde tillhandahålla EECC till alla sina kritiskt sjuka patienter så skulle vi kunna rädda många liv, både under pandemin och efteråt, säger Tim Baker, docent vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, Ifakara Health Institute och LSHTM.

Forskarna har skapat en webbsida, The EECC Network, som består av ett nätverk av läkare, forskare, beslutsfattare och medlemmar av allmänheten som vill förbättra vården för kritiskt sjuka patienter över hela världen.

Studien har finansierats med hjälp av anslag från Wellcome Trust och från Centrum för klinisk forskning Sörmland, Uppsala universitet. Några av studieförfattarna har rapporterat intressekonflikter utanför det aktuella arbetet, inklusive personliga ersättningar och styrelseuppdrag. Se den vetenskapliga artikeln för mer information.

Publikation: “Essential Emergency and Critical Care – a consensus among global clinical experts.” Carl Otto Schell, Karima Khalid, Alexandra Wharton-Smith, Jacquie Narotso Oliwa, Hendry Robert Sawe, Nobhojit Roy, Alex Sanga, John C. Marshall, Jamie Rylance, Claudia Hanson, Raphael Kazidule Kayambankadzanja, Lee A. Wallis, Maria Jirwe, Tim Baker, and the EECC Collaborators, BMJ Global Health, online 21 september, 2021, doi: 10.1136/bmjgh-2021-006585

För mer information, kontakta:
Carl Otto Schell, överläkare, doktorand
Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet
Centrum för klinisk forskning Sörmland, Uppsala universitet
Medicinkliniken, Nyköpings lasarett
Tel: 073 379 1574
E-post: carl.schell@ki.se

Tim Baker, docent
Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet
Ifakara Health Institute, Tanzania
London School of Hygiene & Tropical Medicine
Tel: +255 68 323 6765
E-post: tim.baker@ki.se

Kontakta KI:s presstjänst och hämta bilder

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Presskontakt:

pressinfo@ki.se

Telefon:

08-524 860 77

Mobil:

fast telefon kopplas om