Hur har krishanteringen i de svenska kommunerna utförts under pandemin? Forskare vid Mittuniversitetet och Karlstad universitet har granskat vilka kommuner som aktiverat sin krisledningsnämnd och vilka som inte gjort det. Rapporten presenteras för Coronakommissionen 9 december.

− I en av våra slutsatser konstaterar vi att hanteringen av pandemin inte politiserades, det vill säga att den inte kom upp på den politiska agendan ute i kommunerna. Lokalpolitikerna har hållits informerade men har bara fattat enstaka större beslut, säger Jörgen Sparf, docent i sociologi vid RCR, Risk- och krisforskningscentrum, Mittuniversitetet.

Forskningsgruppen beviljades akutbidrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, för att kunna följa arbetet under den pågående pandemin. Arbetet inleddes i juni 2020 och informationsinhämtningen pågick året ut.

I ett första steg samlades information in om vilka kommuner i Sverige som aktiverade sin krisledningsnämnd under 2020 till följd av coronapandemin samt när, hur och varför detta skedde. Informationen analyserades sedan för att klarlägga eventuella samband med smittspridningen samt kommunernas demografi, politiska ledning och tidigare aktivering av krisledningsnämnd.

− Sveriges kommuner hanterade pandemin genom att absorbera störningarna inom den ordinarie organisationen, med det menas att de inte inrättade en särskild struktur som skulle ”lösa” pandemin. I den här studien har vi inte jämfört med andra länder men vi vet från andra studier att många länder har gjort tvärtom, säger Mikael Granberg, professor i statsvetenskap vid Karlstad universitet.

I nästa steg av studien genomfördes intervjuer i tre kommuner som aktiverade krisledningsnämnden samt tre kommuner som inte gjorde det.

− Kommunernas hantering av pandemin framstår i vår studie som sansad, tillitsfull och pragmatisk. I många länder har pandemiresponsen skötts på central, nationell nivå med politisk styrning. I Sverige har frågan i stor utsträckning decentraliserats och skötts av kommunernas förvaltningar och tjänstepersoner, säger Jörgen Sparf.

Krisledningsnämnden spelar en viktig roll i det kommunala krisarbetet och det regleras i lagen om extraordinära händelser. Men, krisledningsnämnden aktiveras vid olika tillfällen i olika kommuner, av skilda orsaker och över olika lång tid. Det har saknats forskningsbaserad kunskap om hur den här flexibiliteten används och hur den kommer till nytta på kommunal nivå. Målsättningen är därför att den kunskap som hämtats in under projektet ska bidra till att utveckla kommunal krishantering.

Här kan du läsa rapporten i sin helhet:
https://www.msb.se/sv/publikationer/kommunal-organisering-av-pandemirespons–en-realidsstudie-av-lokal-resiliens/

Kontaktperson:

Jörgen Sparf, docent i sociologi vid RCR, Risk- och krisforskningscentrum, Mittuniversitetet, 010-142 82 76, jorgen.sparf@miun.se

 

Presskontakt:

Ronney Wickzell

Telefon:

+46 (0)10-142 81 72

Mobil:

+46 (0)70-389 77 72