Frågor om abort, sexualundervisning och anti-genus har blivit hörnstenarna som förenar ultrakonservativa världen över. I en ny bok, Anti-gender politics in the populist moment, beskrivs hur antigenusrörelsen allt mer påverkar de politiska samtalen samt relationen mellan den politiska rörelsen och en växande populism.

− Vi ser i våra studier hur både den populistiska rörelsen och den ultrakonservativa högern allt mer anammar samma antigenusretorik. Vi ser också hur kampen runt genusfrågor skapat en av vår tids stora politiska klyftor. Men så finns också uppfattningen att det inte rör verklig politik när det i själva verket handlar om kärnfrågor som hur vi definierar demokrati, rättigheter och medborgarskap, säger Elzbieta Korolczuk, docent i sociologi vid Södertörns högskola.

Internationella perspektiv

Om denna rörelse och varför den växer just nu handlar boken Anti-gender politics in the populist moment skriven av sociologiforskaren Elzbieta Korolczuk och litteraturvetaren Agnieszka Graff. Boken bygger framför allt på material från Polen, men också internationellt och författarna lyfter exempel från exempelvis Italien, USA, Sverige och Spanien. De beskriver också de ekonomiska banden mellan aktörer.

− För antigenusrörelsen har begreppet genus blivit ett nyckelord i ett kulturkrig där minoriteters rättigheter, jämlikhet mellan könen och reproduktionsrättigheter riskeras. De här grupperna säger sig vilja skydda barn från sexualisering och skydda kvinnor från vad de ser som det diskriminerande idealet av framgångsrika kvinnor. Det vi gör i boken är att vi beskriver synergierna som vi kallar opportunistic synergy mellan ultrakonservativa och ofta religiösa grupper och högerpopulismen, hur de samarbetar ideologiskt och organisatoriskt, hon.

Söker synergier

Opportunistic synergy är ett dynamiskt samarbete mellan religiösa fundamentalister och högerpopulistiska partier, där båda sidor gynnas. Även om det finns ett tydligt idémässigt släktskap mellan de två, är deras ideologiska investeringar och politiska intressen inte nödvändigt desamma, berättar Elzbieta Korolczuk.

− Högerpopulister använder anti-gender för att öka sin moraliska legitimitet i traditionella väljares ögon och för att moralisera konflikten mellan eliten och folket. Samtidigt söker ultrakonservativa organisationer öppningar inom den politiska strukturen. De behandlar högerpartier som kraftfulla allierade där de kan få tillgång till finansiering, få igenom lagändringar och delta i beslutsprocesser. Båda krafterna går samman i ett försök att främja elitförändringar inom alla områden av det politiska, sociala och kulturella livet, genom att ersätta liberala aktörer och institutioner med dem som bara svarar för det styrande partiet. I kärnan av avdemokratiseringen ligger en tendens att tidigare autonoma enheter kontrolleras av en liten grupp människor, den nya eliten. Ideologi spelar ofta enbart en instrumentell roll i denna process, säger hon.

Hotet mot fri- och rättigheter

Nyligen kom nyheten att Högsta domstolen i USA planerar att riva upp rättsfallet Roe vs Wade som 1973 slog fast att fri abort är skyddad i den amerikanska konstitutionen.

− Försöken att begränsa tillgången på abort i USA vittnar om den utveckling vi sett och styrkan hos ultrakonservativa aktörer i en demokratisk kontext. Reproduktionsrättigheter och minoriteters rättigheter har blivit en nyckelfråga i den samtida politiska kampen, säger Elzbieta Korolczuk.

Inskränkningar i aborträtten, införandet av så kallade hbtq-fria zoner, att förbjuda registrerade partnerskap och samkönade äktenskap, minskad sexualundervisning i skolan. Alla är exempel på hur antigenusrörelsens åsikter och värderingar påverkat lagstiftningen och människors vardag. I Sverige väcktes frågan om samvetsfrihet när en barnmorska vägrade utföra aborter. Vi har också sett hur politiker och debattörer efterfrågat en ökad kontroll av universitet och högskola, då särskilt genusstudier och kritiska rasstudier pekas ut som ovetenskapliga och farliga grenar inom utbildningssystemet.

Fyller ett tomrum

Att de här frågorna vinner stöd just nu, både bland politiker och väljare, tror Korolczuk beror på att det finns en lucka som etablerade politiker inte kan fylla, varken konservativa eller liberala. Vissa medborgare känner att de inte har något inflytande på politiken, att staten inte gem dem en känsla av trygghet och samhörighet. Samtidigt skapar sociala förändringar kring migration, ekonomisk ojämlikhet och politisk instabilitet en rädsla som populister underblåser. Elzbieta Korolczuk lyfter också framväxten av neoliberalismen som bidragande faktor samt många regeringars hantering av finanskrisen 2008 som påverkat människor och den känsla av instabilitet som följde.

− I neoliberalismen finns en idé om att vi måste vara produktiva, och effektiva, och det genomsyrar alla delar av livet. Vårt värde som människor kommer från vad vi kan vinna i monetära termer, något som blir extremt alienerande. Den ultrakonservativa rörelsen presenterar sig som ett svar på den utvecklingen. De säger att vi lever i värld där vi är ensamma och sårbara, därför ska vi vända oss tillbaka till traditionella värden och hylla institutioner som familjen och nationen, säger hon.

Strukturella förändringar krävs

För att förhindra att antigenusrörelsens kampanjer vinner ytterligare mark och människors fri- och rättigheter begränsas krävs att frågorna ses som en integrerad del av demokratin.

− Det är stora strukturella förändringar som måste till, men det handlar inte bara om pengar eller politiska strategier. Det handlar om fantasi och känslor, som rädsla och en känsla av hot, men också stolthet, en känsla av gemenskap och solidaritet, det har den ultrakonservativa och populistiska rörelsen förstått, men inte den liberala vänstern. De har bytt plats kan man säga, de ultrakonservativa har en vision om det förgångna, men de har lyckts få det att verka som en vision om framtiden, säger Elzbieta Korolczuk.

Sophia Nilsson
forskningskommunikatör

072-210 14 53
sophia.nilsson@sh.se