Vuxna med adhd löper ökad risk för att utveckla olika typer av hjärt-kärlsjukdomar. Det visar en stor observationsstudie, publicerad i tidskriften World Psychiatry, som letts av forskare vid Karolinska Institutet och Örebro universitet. Enligt forskarna behöver vården i högre uträckning uppmärksamma hjärt-kärlhälsan hos individer med adhd.

Adhd (attention deficit/hyperactivity disorder) är en vanlig neuropsykiatrisk diagnos som bland annat kännetecknas av koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet. Uppskattningsvis 2,5 procent av världens vuxna lever med adhd. Det är relativt vanligt att individer med adhd även har andra psykiatriska diagnoser eller fysiska hälsoproblem, varav en del förknippats med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Men om det finns ett samband mellan adhd i sig och hjärt-kärlsjukdom, och i så fall vilka specifika hjärt-kärlsjukdomar, har inte fått lika mycket uppmärksamhet.

I den aktuella studien har forskarna undersökt sambandet mellan adhd och ett 20-tal olika hjärt-kärlsjukdomar efter att man separerat ut andra kända riskfaktorer som typ 2-diabetes, obesitas, rökning, sömnstörningar och psykisk ohälsa.

– Vi såg att vuxna med adhd löpte dubbelt så stor risk att utveckla minst en hjärt-kärlsjukdom jämfört med dem utan adhd. När vi tog hänsyn till andra väletablerade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom så försvagades sambandet men förblev fortfarande signifikant. Detta tyder på att adhd är en oberoende riskfaktor för ett brett spektrum av hjärt-kärlsjukdomar, säger Lin Li, forskare på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

Resultatet bygger på nationella registerdata över fler än fem miljoner vuxna, inklusive drygt 37 000 individer med diagnosen adhd. Efter uppföljningsperioden på i genomsnitt 11,8 år hade 38 procent av individerna med adhd minst en hjärt-kärlsjukdom jämfört med 24 procent av dem utan adhd.

Förhöjda risker sågs för alla typer av hjärt-kärlsjukdomar och var särskilt höga för hjärtstopp, stroke till följd av hjärnblödning (hemorragisk stroke) och förträngningar i blodkärlen (perifer kärlsjukdom). Sambandet var något starkare hos män än hos kvinnor. Vissa psykiatriska tillstånd, som till exempel missbruksproblem, ökade risken för hjärt-kärlsjukdom betydligt hos personer med adhd. Behandling med centralstimulerande eller andra psykiatriska läkemedel, som antidepressiv eller ångestdämpande medicin, förändrade inte sambandet i någon större utsträckning.

Forskarna poängterar att eftersom det är en observationsstudie så går det inte att med säkerhet fastställa något orsakssamband.

– För behandlande läkare är det viktigt att noggrant undersöka livsstilsfaktorer och potentiellt samexisterande psykiatriska diagnoser i syfte att minska risken för hjärt-kärlsjukdom hos individer med adhd. Vi behöver också mer forskning som undersöker möjliga biologiska mekanismer, såsom delade genetiska komponenter för adhd och hjärt-kärlsjukdom, säger studiens sisteförfattare Henrik Larsson, professor vid Örebro universitet och anknuten forskare vid Karolinska Institutet.

Forskarna noterar att studien har vissa begränsningar. Till exempel saknades information om vissa livsstilsrelaterade faktorer såsom kost och fysisk aktivitet som kan påverka sambandet.

Studien har finansierats med hjälp av anslag från EU:s 2020 forsknings- och innovationsprogram, Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) och Svenska sällskapet för medicinsk forskning.

Publikation: “Attention-deficit/hyperactivity disorder as a risk factor for cardiovascular diseases: a nationwide population-based cohort study.” Lin Li, Zheng Chang, Jiangwei Sun, Miguel Garcia-Argibay, Ebba Du Rietz, Maja Dobrosavljevic, Isabell Brikell, Tomas Jernberg, Marco Solmi, Samuele Cortese, Henrik Larsson, World Psychiatry, online 8 september, 2022, doi: 10.1002/wps.21020

För mer information, kontakta:
Lin Li, postdoktor
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
E-post: lin.li@ki.se
Tel: 08 524 860 77 (KI:s presstjänst)

Henrik Larsson, professor vid Örebro universitet
Anknuten forskare vid Karolinska Institutet
E-post: Henrik.Larsson@oru.se
Tel: 019 303 681

Kontakta KI:s presstjänst och hämta bilder

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Presskontakt:

pressinfo@ki.se

Telefon:

08-524 860 77

Mobil:

fast telefon kopplas om