Traditionell gruvdrift genomgår ett paradigmskifte och den europeiska gruvindustrin håller på att omformas.
‚Äď Det finns ett stort behov av avancerad teknik och v√•rt bidrag √§r en mer autonom gruvinfrastruktur, s√§ger George Nikolakopoulos, professor i robotik och AI vid Lule√• tekniska universitet.

Föreställ dig en brand eller en seismisk aktivitet i en gruva. Stenar rasar, orter deformeras och rökfylls, alla möjligheter till kommunikation försvinner och infrastruktur förstörs. Det är helt enkelt en väldigt farlig miljö för människor att befinna sig i.

‚Äď Under s√•dana h√§r extremt tuffa och farliga f√∂rh√•llanden kan robotar ers√§tta m√§nniskor ‚Äď de kan utf√∂ra uppdrag, s√§kerst√§lla att milj√∂n √§r s√§ker och hj√§lpa fj√§rroperat√∂rer, s√§ger George Nikolakopoulos.
‚Äď Dr√∂nare kan dessutom utforska och g√∂ra r√§ddningsuppdrag i milj√∂er d√§r m√§nniskor inte √∂verhuvudtaget f√•r vistas och d√§r inte heller traditionella maskiner inom gruvautomation klarar av att arbeta. Om robotar ska lyckas med uppdrag i den typen av milj√∂er kr√§vs det avancerad AI ‚Äď robotarna m√•ste ha en robust, flerdimensionell perception av omgivningen.

Data skapar möjligheter

Inom ramen för projektet Illumineation ska forskarna ompröva den traditionella gruvbrytningen. Behovet av ökad produktion driver prospektering och utvinning allt djupare vilket bidrar till större utmaningar och farligare driftsförhållanden.
‚Äď Den grundl√§ggande tekniken f√∂r gruvdrift har inte f√∂r√§ndrats s√§rskilt mycket √∂ver tid. Processerna √§r i grunden desamma och automatiseringsniv√•n √§r l√•g. Det beror delvis p√• att det √§r komplexa processer som kr√§ver l√•ng erfarenhet f√∂r att kunna kontrollera, s√§ger H√•kan Schunnesson, professor i gruv- och berganl√§ggningsteknik vid Lule√• tekniska universitet.

Men det finns förändringar som i allra högsta grad kan bidra till den fortsatta utvecklingen.
‚Äď M√§ngden tillg√§ngliga data har √∂kat de senaste √•rtiondena. Det kan handla om data fr√•n b√•de sj√§lva processerna och fr√•n utrustning. Automatisering ska ers√§tta operat√∂rers intelligens och sinnen, d√• √§r god tillg√•ng p√• data och smarta analyssystem en nyckelfaktor f√∂r framg√•ng, s√§ger H√•kan Schunnesson.

Daniel Johansson, även han professor i gruv- och berganläggningsteknik, tillägger:
‚Äď Tillg√•ngen p√• omfattande data ger oss m√∂jlighet att utveckla nya s√§tt att f√∂rb√§ttra gruvbrytningen. I v√•rt fall handlar det bland annat om att utveckla digitala tvillingar i sj√§lva brytningsprocessen.

Säkrare med drönare

Luleå tekniska universitets forskargrupp i robotik och AI ska fokusera på nya koncept för autonom inspektion av gruvmiljöer och hur drönare kan användas som komplement till traditionell gruvinfrastruktur och konventionella maskiner.
‚Äď Framtidens gruvdrift s√§tter m√§nsklig s√§kerhet i f√∂rsta hand. Samtidigt blir den mer effektiv med f√§rre driftsstopp och mindre milj√∂p√•verkan och generellt mer h√•llbar, s√§ger George Nikolakopoulos.

Forskarna inom gruv- och bergteknik ska arbeta med övervakning av gruvutrustning, mestadels borrar, och utveckla system för att karaktärisera bergmassa.
‚Äď Grundl√§ggande information fr√•n s√•v√§l gruvan som dess omgivningar √∂kar f√∂rst√•elsen f√∂r gruvprocesserna och f√∂rb√§ttrar produktiviteten, sparar energi och tar bort hinder f√∂r automatisering, s√§ger H√•kan Schunnesson.

De bifogade bilderna (se nedan) får användas fritt i redaktionella sammanhang mot uppgivande av fotograf.

Vid frågor, kontakta:
George Nikolakopoulos, professor i robotik och AI vid Luleå tekniska universitet, tel 0920-49 12 98, geonik@ltu.se
Håkan Schunnesson
, professor i gruv- och berganläggningsteknik vid Luleå tekniska universitet, tel 0920-49 16 96, hakan.schunnesson@ltu.se
Daniel Johansson
, professor och tf ämnesföreträdare i gruv- och berganläggningsteknik vid Luleå tekniska universitet, tel 0920-49 23 61, daniel.johansson@ltu.se

Luleå tekniska universitet är i stark tillväxt med världsledande kompetens inom flera forskningsområden. Vår forskning bedrivs i nära samarbete med industrier som LKAB, Ericsson, Boliden, ABB, Epiroc och ledande internationella universitet. Luleå tekniska universitet omsätter totalt 1,8 miljarder kronor per år. Vi är idag 1 770 anställda och 17 200 studenter. Läs mer på www.ltu.se eller följ oss på Twitter: @LTUniv och LinkedIn 

Presskontakt:
Sofia Stridsman
Telefon:
0920 49 36 29
Mobil:
070 273 84 30
Epost:
sofia.stridsman@ltu.se
Presskontakt:
Katarina Karlsson
Telefon:
0920 49 21 28
Mobil:
072 727 4560
Epost:
katarina.karlsson@ltu.se