Hur ser den senaste forskningen ut när det gäller AI-teknologi, cybersäkerhet och digital brottsbekämpning? Vilka regleringar är på gång och hur ser de etiska aspekterna ut? Vid Stockholms universitet finns flera forskare som är kunniga inom ämnesområdet.

Cybersäkerhet och digital brottsbekämpning
Stefan Axelsson
, professor i digital forensik och cybersäkerhet vid Institutionen för data- och systemvetenskap. Hans forskningsfokus är brottsbekämpning med digitala bevis och cyberhot i kristider.
E-post: stefan.axelsson@dsv.su.se
Telefon: 08-16 11 33

Fredrik Blix, universitetslektor vid Institutionen för data- och systemvetenskap. Forskningsfokus: AI-säkerhet, informationssäkerhet, cybersäkerhet, cyberattacker, digital hållbarhet och cyberpolicyer.
E-post: blix@dsv.su.se
Telefon: 08-16 49 93, 070-777 79 17

Ny AI-förordning på gång inom EU – vad innebär den?
Claes Granmar
, docent i europarätt vid Juridiska institutionen. Kan svara på frågor om vad EU:s nya förordning om AI innebär och hur juridiken kan förhålla sig till teknikskiftet.
E-post: claes.granmar@juridicum.su.se
Telefon: 08-16 12 94

Sonia Bastigkeit Ericstam, doktorand i civilrätt vid Juridiska institutionen. Arbetar med en avhandling om algoritmer på arbetsplatsen. Kan svara på frågor om vilka rättsliga utmaningar som kan uppstå vid införandet och användningen av algoritmer i anställningsförhållandet.
E-post: sonia.bastigkeit-ericstam@juridicum.su.se
Telefon: 08-16 25 57, 073-370 64 68

Hur kan den digitala ekonomin regleras?
Björn Lundqvist
, professor i europarätt med inriktning mot konkurrensrätt vid Juridiska institutionen. Forskar om reglering av data och AI och kan svara på frågor om hur digitala plattformar och marknader kan regleras med ny lagstiftning på EU-nivå.
E-post: bjorn.lundqvist@juridicum.su.se
Telefon: 08-16 26 56

Normativa aspekter av regleringen av AI
Eva Erman
, professor i statsvetenskap, kan svara på frågor om de normativa aspekterna av regleringen av AI, såsom frågor rörande demokratiaspekter och rättviseaspekter. Hon leder två projekt om detta: ”Den globala styrningen av artificiell intelligens och demokratins utmaningar” och ”Automating Authority: Accuracy, Assessment, Acceptance and Legitimacy of AI decision-making in the Public Sector”.
E-post: eva.erman@statsvet.su.se
Mobil: 070-667 48 87

Etiska, sociala och politiska implikationer av AI och dess reglering
Markus Furendal
, forskare och doktor i statsvetenskap, kan svara på frågor om etiska, sociala och politiska implikationer av AI-teknik och dess reglering. Han deltar i forskningsprojektet ”Den globala styrningen av artificiell intelligens” och det nya forskningsprojektet ”Den globala styrningen av artificiell intelligens och demokratins utmaningar”.
E-post: markus.furendal@statsvet.su.se
Hemsida: www.markusfurendal.com

Regleringen av AI inom EU och globala organisationer
Jonas Tallberg
, professor i statsvetenskap, kan svara på frågor om regleringen av AI inom EU och globala organisationer. Han leder forskningsprojektet ”Den globala styrningen av artificiell intelligens”.
E-post: jonas.tallberg@statsvet.su.se
Mobil: 073-633 19 60

Johannes Geith, doktorand i statsvetenskap, kan svara på frågor om regleringen av AI inom EU och globala organisationer. Han forskar bland annat om internationella förhandlingar, till exempel förhandlingarna om reglering av dödliga autonoma vapensystem (Lethal autonomous weapon systems) i Genève. Mer information om hans avhandlingsprojekt finns här.
E-post: johannes.geith@statsvet.su.se
Mobil: +49 151 239 686 86

Hot, hat och riskbeteenden på nätet
Lisa Kaati
,
universitetslektor vid Institutionen för data- och systemvetenskap. Forskar om hot, hat och våldsbejakande extremism på nätet samt hur man kan hotbedöma individer på nätet baserat på skriftlig kommunikation. Hennes senaste forskning handlar om tekniker för att identifiera olika typer av skadligt innehåll som exempelvis toxiskt språk i sociala medier.
E-post: lisa.kaati@dsv.su.se
Telefon: 08-16 16 04

AI och ChatGPT – vad är möjligt?
Robert Östling
, docent vid Institutionen för lingvistik. Forskar i datorlingvistik och allmänna tillämpningar inom språkteknologi, till exempel maskinöversättning och datorstödd språkinlärning. Kan svara på frågor om vad AI-system kan eller inte kan göra med språklig data.
E-post: robert@ling.su.se
Telefon: 08-16 23 33

Hur mänskligt språk kan analyseras av datorer
Beata Megyesi
,
professor i datorlingvistik vid Institutionen för lingvistik. Arbetar med automatisk analys av texter och är särskilt intresserad av tvärvetenskaplig forskning för att möjliggöra kvantitativa studier med hjälp av artificiell intelligens inom humaniora och samhällsvetenskap. Forskar bland annat om hur mänskligt språk kan bearbetas och analyseras av datorer och arbetar med historisk kryptologi för att analysera och lösa hemligt kodade dokument, så kallade chiffer.
E-post: beata.megyesi@ling.su.se

Vad innebär AI för bokbranschen?
Jerry Määttä
, docent i litteraturvetenskap och kursansvarig för utbildningen Förlagskunskap, Historiska institutionen. Kan svara på frågor om hur AI på olika sätt kan påverka bokbranschen och bokutgivningen. Kan också svara på frågor om föreställningar om artificiell intelligens i litteratur, film, m.m.
E-post: jerry.maatta@historia.su.se

Ökad patientsäkerhet
Panagiotis Papapetrou
, professor vid Institutionen för data- och systemvetenskap, forskar om AI och hälsa, hur man till exempel med hjälp av stora mängder patientdata kan få fram bättre beslutsunderlag för läkare, det vill säga öka patientsäkerheten.
E-post: panagiotis@dsv.su.se
Telefon: 08-16 16 97

Maskininlärning och matsäkerhet
Tony Lindgren
, docent vid Institutionen för data- och systemvetenskap. Forskar bland annat om hur maskininlärningsmetoder kan beräkna livslängden för komponenter i lastbilar och varna innan de går sönder. Han ingår också i ett internationellt projekt om hur matsäkerhet kan öka med hjälp av maskininlärning/AI.
E-post: tony@dsv.su.se
Telefon: 08-16 17 01

AI – möjligheter och utmaningar för folkhälsan
Ylva B Almquist,
docent vid Institutionen för folkhälsovetenskap. Tillämpar komplexa statistiska modeller för att förstå hur människor utvecklas över livet samt hur hälsoojämlikhet skapas och upprätthålls. Kan svara på frågor om kopplingen mellan AI, big data (stora datamängder) och folkhälsa, med särskilt fokus på ojämlikhet och etik.
E-post: ylva.almquist@su.se
Telefon: 08-674 79 69

Hur påverkar AI beslutsprocessen i företag?
Andreas Sundström
, universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen. Forskar bland annat om hur artificiell intelligens förändrar förutsättningarna för beslutsfattande, ansvarsutkrävande och lärande inom företag och organisationer.
E-post: andreas.sundstrom@sbs.su.se
Telefon: 08-16 42 42

Relationen människa och teknik
Emma Dahlin
, forskare vid Socialantropologiska institutionen, fokuserar i sin forskning på relationen teknik och människa – i synnerhet AI-teknik och människors relationer och samarbete. Hennes forskning för samman antropologi, sociala studier av teknik samt filosofi. Hon ställer filosofiska frågor om vad det är att vara människa (och teknik) i en tid av AI.
E-post: emma.dahlin@socant.su.se
Mobil: 070-399 20 03

Hur kan AI användas i spelutveckling?
Mirjam Palosaari Eladhari
, docent vid Institutionen för data- och systemvetenskap. Forskar om dataspel och om AI-baserad speldesign och interaktivt berättande.
E-post: mirjam@dsv.su.se
Telefon: 08-16 11 37

Vad är AGI – artificiell generell intelligens?
Robert Johansson
, docent vid Psykologiska institutionen och legitimerad psykolog, forskar i fältet artificiell generell intelligens (AGI) som undersöker hur vi kan skapa generellt intelligenta system, dvs system som inte är specialtränade för att lösa specifika uppgifter, utan system som, precis som vi människor, kan lära sig och anpassa sig i många olika situationer. Inom AGI studeras också fenomen så som känslor, medvetande och en upplevelse av ett själv i maskiner. Robert är också mycket intresserad av hur psykologiska metoder kan användas för att träna och utvärdera intelligenta system. Utöver detta har han ett särskilt intresse för klinisk psykologi, dvs hur mänskligt lidande uppstår, vidmakthålls och hur det går att behandla.
E-post: robert.johansson@psychology.su.se
Telefon: 08-16 36 85

Bildmanipulationer och deep fakes
Amanda Wasielewski
, postdoktor i konsthistoria vid Institutionen för kultur och estetik, forskar bland annat om den digitala teknologins påverkan på konst, arkitektur och kulturarvsinstitutioner. I sin forskning analyserar hon till exempel falska porträtt som genereras automatiskt med hjälp av en algoritm som kallas ”generative adversarial network” (GAN) och drar paralleller till fotografins framväxt under 1800-talet.
E-post: amanda.wasielewski@arthistory.su.se
Språk: Engelska

Tobias Falk, universitetslektor vid Institutionen för data- och systemvetenskap. Kan svara på frågor om exempelvis deep fakes, AI-genererade bilder och hur man kan kopiera någons röst. Förutom att undervisa och forska är Tobias regissör och arbetar med film, tv och datorspel.
E-post: tfalk@dsv.su.se
Telefon: 08-16 49 37

Utmaningar med AI inom högre utbildning
Cormac McGrath, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik och knuten till Centrum för universitetslärarutbildning. Kan svara på frågor om utmaningar med digitala examinationer och etiska och juridiska utmaningar med AI inom högre utbildning.
E-post: cormac.mcgrath@edu.su.se
Tel: 08-16 39 74

Hercules Dalianis, professor vid Institutionen för data- och systemvetenskap. Forskar om AI-baserade språkmodeller inom ämnet språkteknologi, bland annat kopplat till patientjournaltext. Han kan också svara på frågor om risker för fusk vid användning av chattboten ChatGPT inom högre utbildning.
E-post: hercules@dsv.su.se
Telefon: 08-16 16 16

Alexandra Farazouli, doktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik. Forskar om vilken inverkan ChatGPT och liknande AI-chattbotar har på universitetslärares bedömningar av studenters hemtentor och hur de potentiellt skulle kunna påverka högre utbildning.
E-post: alexandra.farazouli@edu.su.se
Telefon: 08-120 763 85

Etiska aspekter av AI inom högre utbildning
Teresa Cerratto-Pargman
, professor, Institutionen för data- och systemvetenskap. I sin forskning intresserar hon sig för etiska aspekter när AI används i högre utbildning, vad som händer med kritiskt tänkande och lärande när AI levererar färdiga svar och vilka som inkluderas eller exkluderas när tekniken utvecklas.
E-post: tessy@dsv.su.se
Telefon: 08-16 16 98

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.

Presskontakt:
Presstjänsten
Telefon:
08-16 40 90
Epost:
press@su.se