Bussförare hade dubbel risk att behöva sjukhusvård för allvarlig covid-19 under pandemins senare skede. Även inom skola och vård fanns flera riskyrken för allvarlig sjukdom. Det visar en studie från Göteborgs universitet.  

Studien baseras på stora mängder data från flera olika register. Totalt ingår 552 562 fall av bekräftad covid-19-infektion och 5 985 fall av allvarlig covid-19-infektion, baserat på sjukhusinläggning från oktober 2020 till december 2021. Sjukdomsfallen kopplades till det yrke personen haft i november året före. I studien jämfördes yrken som innebar arbete nära andra människor, med yrken som hade låg eller ingen nära kontakt med arbetskamrater eller allmänheten.   

Risken att behöva sjukhusvård för allvarlig covid-19 visade sig vara särskilt förhöjd bland buss- och spårvagnsförare (98 procents ökad risk). Studien lyfter också fram personal på fritidshem (72 procents ökad risk), grundutbildade sjuksköterskor (68 procents ökad risk), grundskollärare (60 procents ökad risk) samt barnskötare i förskola (60 procents ökad risk).  

Liten risk för individen 

Forskarna betonar att den individuella risken för enskilda medarbetare inom ett visst yrke att behöva sjukhusvård för covid-19 fortfarande varit mycket liten, eftersom antalet drabbade personer i yrkesgrupperna är få.

– När man tittar på specifika yrken framkommer intressanta könsskillnader. För kvinnor är det ökade risker för specialistläkare, sjuksköterskor, barnmorskor och förskolepersonal. Manliga riskyrken är buss- och spårvagnsförare samt väktare. Detta speglar också att vi har en könsuppdelad arbetsmarknad, säger Maria Åberg, professor i allmänmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Fokus på arbetsplatsen  

Framför allt hoppas forskarna att studien ska bli en ögonöppnare för arbetsgivare. Resultaten visar tydligt på en arbetsrelaterad smitta i flera olika typer av kontaktyrken, alltså inte bara inom vård och omsorg. Det innebär att riskbedömning och förebyggande åtgärder behöver förbättras i dessa sektorer.

Kjell Torén är senior professor i arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet:

Arbetsplatsen är också en viktig arena för att informera om och genomföra vaccination.  Under arbetet med studien har vi forskare varit rörande överens om att det är viktigt att involvera arbetsplatser eller arbetsgivare för att underlätta möjligheten till vaccination för dessa riskyrken, exempelvis genom att låta dem vaccinera sig under arbetstid eller anordna vaccinationstillfällen på arbetsplatsen. Företagshälsovården har en viktig roll för att detta ska kunna genomföras, säger han.

Maria Åberg igen:

– Vi vet att vaccination skyddar mot svår covid-19 och vi tror att vaccination på riskarbetsplatser under arbetstid skulle minska riskerna ytterligare. Detta gäller då främst exempelvis buss- och spårvagnsförare och förskolepersonal. Vårdpersonal erbjöds ofta vaccination under arbetstid, men kanske hade ytterligare åtgärder kunnat öka vaccinationstäckningen, säger hon. 

Studien publiceras i tidskriften Scandinavian Journal of Work, Environment & Health. Forskningen har genomförts i samarbete med Karolinska Institutet. 

Studien tar inte hänsyn till vaccinering bland de sjukdomsfall som ingår i underlaget, något forskarna planerar att gå vidare med i en senare studie. 

Titel: Occupational risks associated with severe COVID-19 disease and SARS-CoV-2 infection – a Swedish national case-control study conducted from October 2020 to December 2021; https://doi.org/10.5271/sjweh.4103 

Kontakt: 

Kjell Torén, senior professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tel. 070 219 07 11, e-post kjell.toren@amm.gu.se

Maria Åberg, professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tel. 070 966 82 74, e-post maria.aberg@gu.se

Bilder: Kjell Torén (foto: Elin Lindström) och Maria Åberg (foto: Johan Wingborg)

Presskontakt: Elin Lindström, tel. 0766 18 30 37, e-post press@sahlgrenska.gu.se