— Man måste använda sig av olika situationer och material, först då kan matematiska begrepp utvecklas.

Elsa Foisack disputerar den 21 november med sin avhandling ”Döva barns begreppsbildning i matematik” vid lärarutbildningen på Malmö högskola.

Varför har döva barn svårt att lära sig matematik? Det är utgångspunkten för Elsa Foisacks avhandling där hon bland annat pekar på tidigare forskning som fastlår att döva barn presterar sämre än hörande bland annat på grund av språkliga faktorer. Studien genomfördes vid en tvåspråkig specialskola med svenska och teckenspråk där Elsa Foisack följde sju döva elever i skolår 4. Undersökningen utgår från elevernas förståelse av två centrala begrepp inom matematiken, multiplikation med heltal och längd. För att kunna följa elevernas väg mot förståelse av begreppen videofilmades de i olika problemlösningssituationer.

BEHOV AV MATEMATISKT SPRÅK
Döva barns svårigheter att förstå abstrakta begrepp inom matematiken som t.ex. multiplikation kan enligt Elsa Foisack bero på bristen av ett välutvecklat system av termer för matematikämnet på teckenspråk.
– Vi vet idag att samtal och direkt kommunikation är oerhört viktigt för barns lärande, inte minst inom matematiken.

Eftersom dövas lärande sker genom teckenspråk vid direkt kommunikation och på svenska vid läsning och skrivning, räcker det inte med ett rikt matematisk språk inom det svenska språket. Det måste också finnas inom teckenspråket. Idag förväntas döva barn ofta behärska det svenska språket genom att de får lösa skriftliga problem i matematik. En försening av ämneskunskaper som Elsa Foisack tycker är onödig.

— Man kan inte vänta med att lära sig matte tills man lärt sig svenska.

Att få döva har gått vidare till högre studier i matematik tror Elsa Foisack också har bidragit till bristen på matematiskt språk bland döva. Något som hon hoppas håller på att förändras i och med den nya reform som ger döva rätt till tolk vid studier på högskola eller universitet.

SPRÅKLIG SYMBOL ELLER ANTAL
En av studiens frågor handlar om vilken betydelse elevernas sätt att använda teckenspråket har för hur de lyckas med att lösa problem. Att kunna skilja på när fingrarna används som språkliga symboler eller som markörer för antal (tre fingrar kan vara en språklig symbol för talet tre men kan också visa tre barn eller tre av något annat), att konsekvent använda händerna så att de representerar varsitt tal eller varsin faktor vid multiplikation är exempel på uttryckssätt som hade betydelse för elevernas lärande av multiplikation med heltal på teckenspråk.

Elsa Foisack visar också i sin undersökning att barnens förmåga att lösa matematiska problem är beroende av olika faktorer som t.ex. självförtroende, sökande efter mening, sökande efter utmaning, avsikt att fullfölja arbetet mm. I studien visas exempel på tillfällen då eleverna tar egna initiativ genom att variera problemet i fråga och på så sätt prova begreppets innehåll och omfång. Ett exempel är när en av eleverna löst problemet att ge tre äpplen till var och en av 3, 7, 10 och 100 elever. Han tecknade då: Tänk om det var 80 elever!

Huvudspåret i avhandlingen handlar om hur det går till när människor lär. När inträder tillfället då man förstår något?

— Nyfikenheten över hur människor kommer till insikt, när de förstår något. Det är något som har följt mig under hela min livsgärning

NYTT FORSKNINGSOMRÅDE
Att ämnet för avhandlingen rör just dövas lärande beror dels på Elsa Foisacks egen bakgrund som dövlärare, dels på att hon tycker att det är viktigt forskningsområde som dessutom är relativt nytt.

— Det är viktigt att lyfta kunskapen om dövas lärande till en vetenskaplig nivå och få fler att vilja forska kring det.

Enligt Elsa Foisack har skola och utbildning stor betydelse för döva barn. Skolan har en stor betydelse för barnets kontakt med omvärlden eftersom barnets omvärldsintryck är beroende av någon som tecknar. Döva barn är den enda gruppen bland funktionshindrade barn som har rätt till en teckenspråkig miljö.

Att det finns svensk forskning kring dövas lärande på teckenspråk beror på att teckenspråket är etablerat här, men Elsa Foisack menar att det också är viktigt att se på andra länders syn på dövas lärande. Forskning kring dövas matematik bedrivs också i Norge, USA och England. I USA finns dessutom utvecklade riktlinjer för hur man ska undervisa i matematik där man bland annat ger sig ut i sin omvärld för att hitta matematiska problem och där korrekta uppställningar av tal inte anses vara det viktigaste.

Förutom att avhandlingen är ett bidrag till forskningen kring döva barns lärande vill Elsa Foisack också att hennes forskningsresultat kommer de döva barnen till gagn.

— Jag hoppas att avhandlingen ska bidra till att fler döva barn klarar av de nationella målen i matematik i grundskolan.

Kontakta Elsa Foisack för mer information, e-post: Elsa.Foisack@osk.spm.se, tfn: 046 – 19 62 00.
Avhandlingen kan beställa via Lärarutbildningen, Malmö högskola: bestallning@lut.mah.se