Med hjälp av 150 000 bilder från rymdrovern Perseverance har ett internationellt forskarlag kunnat identifiera en tidigare livskraftig sjö med mjukt meanderformade floddeltan på Mars. Den nya upptäckten ger inte bara viktiga nycklar till vår grannplanets geologiska historia utan intensifierar också sökandet efter utomjordiskt organiskt liv.

Ett moln av röd rök. Och ett par sekunder av ovisshet. Så skulle man kunna beskriva de visuellt kittlande realtidsbilderna när Nasas rymdbil Perseverance, nedsänkt i fallskärm, studsade mot den dammiga ytan på Mars i februari 2021. Applåderna visste inga gränser. Världens astronomer gnuggade händerna inför tanken att Perseverance under flera år ska samla på sig prover för att besvara frågan om det någonsin funnits någon form av liv på den järnoxidröda planeten. I den första vetenskapliga artikeln baserad på Perseverances insamlade data kan ett internationellt forskarlag, där bland annat Lunds universitet ingår, kartlägga den geologiska utvecklingen vid den så kallade Jezerokratern. I studien, som publiceras i tidskriften Science, kan forskarna avslöja nya fakta om hur en livskraftig sjö och dess meanderformade floddeltan torkat ut.

– Vi kan se en radikal förändring i den våta miljön. Att området gått från potentiellt beboelighet till motsatsen. Bilderna har gett oss ny kunskap om Mars geologiska klimat, säger Sanna Alwmark, geologiforskare vid Lunds universitet.

Med hjälp av avancerad analys av ett urval av totalt 150 000 bilder har forskargruppen skapat sig en uppfattning av den förhistoriska sjöns utveckling från kluckande till knastertorr. Vad som ligger bakom torkan, som inleddes för cirka 3,6 miljarder år sedan, är för tidigt att säga.

– Någonting drastiskt har hänt på Mars. Vad och när är oklart, säger Sanna Alwmark.

Det är inte bara den fördjupade insikten i att Mars klimat förändrats snabbt och påverkat sjösystemet och floddeltat vid Jezerokratern som forskarna vill lyfta fram i studien. En annan upptäckt är att bankar av finkornigt sediment nu kunnat lokaliseras. Det är i detta sediment man hoppas kunna hitta spår av liv, så kallade biosignaturer.

– Det hade naturligtvis varit önskvärt att hitta faktiska fossil, men man måste koncentrera sig på väldigt små grejer, biosignaturer och organiskt material. Och då måste vi leta i material där förutsättningarna för att små grejer bevaras är som störst, säger Sanna Alwmark.

Förutom Lunds universitet har ett tjugotal lärosäten och organisationer deltagit i arbetet.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science: ”Perseverance rover reveals an ancient delta-lake system and flood deposits at Jezero crater, Mars”

För mer information, kontakta:

Sanna Alwmark, postdoktor

Geologiska institutionen, Lunds universitet

046 222 15 41

076 161 71 11

sanna.alwmark@geol.lu.se

Presskontakt:

johan.joelsson@science.lu.se

073 027 58 90