Personer som behöver ta flera läkemedel samtidigt slutar ibland att använda dessa efter en tid, trots att de har behov av dem. Hur kan sjukvården stödja de här patienterna i deras läkemedelsanvändning? Den frågan har Malin Johansson Östbring tittat på i en ny avhandling i biomedicinsk vetenskap från Linnéuniversitetet, med fokus på patienter med hjärtinfarkt eller krankärlsproblem.

Patienter som inte tar sina läkemedel på det sätt som de förskrivits drabbas oftare av nya hälsoproblem och dör tidigare. Malin Johansson Östbring har i sin avhandling, tittat på hur sjukvården kan arbeta för att öka patienternas benägenhet att ta sina mediciner som överenskommet, det som inom vården kallas följsamhet.

– Metoden var en randomiserad kontrollerad studie som innefattade 316 patienter på hjärtmottagningen i Kalmar, alltså att patienterna slumpades till att få extra stöd eller standardvård, säger Malin Johansson Östbring. I samråd med läkare arbetade en apotekare på hjärtmottagningen med läkemedelssamtal för att stödja patienternas användning och för att justera deras mediciner.

Det stöd man utvecklade och sedan utvärderade bygger på att en apotekare med särskild kompetens inom kommunikation, följsamhet och hjärtläkemedel träffar patienten på mottagningen för ett läkemedelssamtal och därefter följer patienten under drygt ett halvår. Konceptet innebar att stödet anpassades efter patientens eget upplevda behov och dennes problem med läkemedel.

– I studien undersökte vi om läkemedelsuppföljningen hade någon effekt på patienternas följsamhet till behandlingen samt på patienternas riskfaktorer och behovet av sjukhusvård relaterat till hjärt- och kärlsjukdomar, jämfört med standardvård, säger Malin Johansson Östbring. För att fördjupa kunskapen om de problem som patienter brottas med gällande läkemedel utförde vi också en studie med  19 djupintervjuer med patienter som fått standardvård, för att undersöka hur de hade upplevt sin läkemedelsbehandling under det första året efter att de drabbats av kranskärlssjukdom.

Resultatet visade att patienterna som slumpats till att få individanpassad läkemedelsuppföljning hade bättre följsamhet till sin medicinering. 88 procent av patienterna som hade fått stöd av en apotekare hämtade ut och uppgav att de tog sina mediciner i hög utsträckning. Motsvarande siffra i gruppen som fått standardvård var 77 procent. Patienterna som fått stöd hade också mer positiva föreställningar om sina läkemedel och upplevde en lägre grad av oro kring dessa. Däremot såg man ingen minskning av kolesterolvärdena eller blodtrycket i behandlingsgruppen.  Inte heller verkade behovet av sjukvård påverkas under den här studieperioden. Djupintervjuerna belyser att patienters erfarenheter spänner över ett brett fält, från att det är väldigt enkelt att använda läkemedel till att det är besvärligt och oroande. Patienterna har också olika föreställningar om eget ansvar angående behandlingen, vilket är viktigt att ta hänsyn till när man ska stödja dem.

– Alla som jobbar inom sjukvården och har kontakt med patienter som använder läkemedel förebyggande, kan ha nytta av den beskrivning av upplevelser som avhandlingen bidrar med, säger Malin Johansson Östbring. Det kan vara många saker som ligger bakom när man i vården möter en patient som är skeptisk till att ta läkemedel. Ungefär 25 000 svenskar drabbas årligen av hjärtinfarkt, så jag hoppas att den här kunskapen ska kunna bidra till förbättrat omhändertagande av dem. Forskningen kan också vara en utgångspunkt när man vill förstå de mekanismer som gör att patienter inte tar sin medicin som de ska, eller utveckla stöd även för patienter med andra kroniska sjukdomar  som ofta behandlas med flera läkemedel samtidigt.

Det här sättet att jobba på har också upplevts positivt av de yrkesverksamma som är inblandade i studien.

– Vi har upplevt starkt förbättrade möjligheter att hjälpa patienterna till en god läkemedelsbehandling sedan apotekare började jobba inom hjärtinfarktuppföljningen vid sjukhuset, säger David Olsson sektionsöverläkare på Hjärtsektionen på Länssjukhuset i Kalmar. Det är positivt att samverka med apotekare inom arbetsgruppen kring dessa patienter, och vi hoppas det är en förbättring som är här för att stanna. Forskningsresultaten får här en direkt klinisk och praktisk användning i vården och uppföljningen av patienter efter hjärtinfarkt.

Mer information
Länk till avhandlingen: Pharmaceutical care in coronary heart disease

http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1537931&dswid=-3852

Länk till bilder: https://lnu.box.com/s/ilsqqmdqlm3cswqi0ka9ycec7l4t5jc5 
Bilder får användas för vidare publicering. Fotograf: Malin Johansson Östbring

Kontakt
Malin Johansson Östbring, apotekare och doktorand i biomedicinsk vetenskap, telefon: 0480-845 41, epost: malin.johansson.ostbring@lnu.se
Liv Ravnböl, kommunikatör Linnéuniversitetet, telefon: 076-760 36 66, epost: liv.ravnbol@gmail.com

 

Presskontakt:
Liv Ravnböl
Telefon:
0480-49 77 10
Mobil:
076-760 36 66
Epost:
liv.ravnbol@lnu.se