Antikroppar som markörer för diabetes

Tidigare forskning har visat att läkare feldiagnostiserar en inte oansenlig del (ca 10%) av personer med typ 2-diabetes (tidigare kallad åldersdiabetes). Analys av antikroppar har visat att denna tiondel av patienterna egentligen har en långsamt insättande form av typ 1- diabetes (tidigare kallad ungdomsdiabetes).

Avhandlingen beskriver hur antikroppar mot bukspottkörtelns insulinproducerande celler finns i ökade nivåer även hos personer med förstadier till typ 2-diabetes och att fetma kan vara en bidragande orsak till att dessa antikroppar börjar produceras. I avhandlingen beskrivs också bakomliggande genetiska faktorer till uppkomsten av antikropparna, framför allt hos män, och skillnader i bindningsmönster mellan antikroppar från olika patientgrupper. I den djurexperimentella delen studeras en metod för att med röntgen följa den sjukdomsprocess som leder till typ 1- diabetes.

Resultaten i avhandlingen kan leda till förbättrad diagnostik av patienter med förstadier till typ 2-diabetes, utgöra underlag för bättre förutsägelse av senare insjuknande i typ 1-diabetes samt inspirera utvecklingen av metoder för att öka kunskapen om den sjukdomsprocess som leder till typ 1-diabetes.

Olov Rolandsson är leg. läk. och uppvuxen i Myckle, Skellefteå. Han arbetar för närvarande som distriktsläkare vid Sävar vårdcentral, Umeå. Han nås på telefon 090-785 35 71, fax 090-77 68 83 eller via e-post olov.rolandsson@fammed.umu.se.

Avhandlingen, som läggs fram vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, har titeln: ”Islet beta cell autoimmunity – an epidemiological and experimental study”. Svensk titel: ”Autoimmunitet mot bukspottkörtelns insulinproducerande celler – en epidemiologisk och experimentell studie”.
Disputationen äger rum kl 09.00 i byggnad 6E, Norrlands Universitetssjukhus, hörsal E04. Opponent är docent Elisabeth Björk, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.