Öronmärkta projekt rankas lägre i en sakkunnighetsgranskning än icke öronmärkta projekt, trots att öronmärkta projekt inte underpresterar. Detta enligt ny forskning från Handelshögskolan i Stockholm, WHO Otto Beisheim School of Management och University of Groningen.

Varje år pumpar regeringar in stora summor pengar i nationella och regionala ekosystem för att stimulera innovation. Det är allmänt accepterat att tilldelningen av sådana medel bör ske på ett konkurrenskraftigt sätt, där ansökningar från olika organisationer granskas av en neutral expertkommitté som gör ett urval av de projekt man anser förtjänar stöd. Det finns en stark övertygelse om att politiker bör hållas på armlängds avstånd så mycket som möjligt i dessa beslutsprocesser. Därför antas projekt som väljs ut på ett konkurrenskraftigt sätt prestera bättre än projekt som väljs ut på ett politiskt sätt. Hittills har dock empiriska bevis för denna hypotes saknats.

Partiskhet hos granskare

I en nyligen publicerad artikel i den ledande innovationstidskriften Research Policy granskar Holmer Kok, Dries Faems och Pedro de Faria denna hypotes och undersöker resultaten av 321 FoU-projekt som finansierats av US Department of Energy’s Hydrogen Program. Fram till 2011 kunde projekt inom detta program inte bara få finansiering genom en konkurrensutsatt urvalsprocess, utan också genom att öronmärkas av en amerikansk kongressmedlem.

Forskarna finner att öronmärkta projekt får avsevärt lägre poäng i en sakkunnighetsgranskning (peer review-granskning) än icke-öronmärkta projekt. Men de rapporterar också att öronmärkta projekt inte konsekvent underpresterar när det gäller publikationer och patent.

– Trots att sakkunniga bedömer öronmärkta projekt som sämre kan vi inte se att detta speglas vare sig i projektens produktivitet eller resultat. Vår studie pekar på att denna avvikelse kan vara ett resultat av partiskhet mot öronmärkta projekt bland sakkunniga granskare, säger Holmer Kok.

Även om forskarna inte kan styrka att öronmärkta projekt skulle underprestera är de medvetna om att det kan finnas andra skäl till varför samhällen i allmänhet, och beslutsfattare i synnerhet, vill undvika politiskt styrda urvalsprocesser. Dock menar forskarna att om man vill försvara ett förbud mot öronmärkning måste man luta sig mot konkreta fakta och kan inte bara anta att politiskt utvalda projekt underpresterar jämfört med andra.

– Det är viktigt att förlita sig på lämplig argumentation när man diskuterar hur offentliga FoU-medel ska fördelas. Våra resultat tyder på att vi inte bara kan anta att politiskt utvalda projekt underpresterar konkurrenskraftigt utvalda, säger Holmer Kok, biträdande professor vid House of Innovation.

Referens: Kok, H.; Faems, D & De Faria, P. (I press) Pork Barrel or Barrel of Gold? Undersöka resultatkonsekvenserna av öronmärkning i offentliga FoU-anslag. Forskningspolicy. https://doi.org/10.1016/j.respol.2022.104514

Holmer Kok ( holmer.kok@hhs.se ) är biträdande professor vid Handelshögskolan i Stockholm

Dries Faems ( dries.faems@whu.edu ) är professor vid WHU Otto Beisheim School of Management

Pedro de Faria ( pmmde.faria@rug.nl ) är professor vid universitetet i Groningen

Holmer Kok
holmer.kok@hhs.se
Biträdande professor vid Handelshögskolan i Stockholm.