En månads behandling på internet kan göra så att arga personer kan hantera sin vrede mycket bättre.
Det visar ny svensk forskning om svårkontrollerad ilska.
– Vi såg en betydande effekt, säger Hugo Hesser, professor i psykologi vid Örebro universitet.

Den vetenskapliga artikeln är publicerad i Journal of Consulting and Clinical Psychology. (Betalvägg)
Studien är finansierad av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

När det blev känt att forskare skulle prova nya metoder för att hjälpa de som kan bli mycket arga, blev söktrycket till studien enormt. Ansökningen fick snabbt stängas ner. För de som har problem med att hantera sin ilska har idag svårt att få hjälp inom vården. Behandlingsmetoderna är inte lika utvecklade som för att andra typer av psykiska problem.

– Forskningen om ilska är begränsad. Vi har inga speciella ilskediagnoser som vi har inom ångestproblematik, säger Hugo Hesser, som tillsammans med Johan Bjureberg vid Karolinska Institutet har lett det forskarlag som har studerat internetbaserad känsloreglerande behandling för svårkontrollerad ilska.

234 personer valdes ut till studien. De hade alla problem med det som psykologerna kallar maladaptiv ilska, ilska som gör att man agerar på ett sätt som inte är på rätt nivå för den situation man befinner sig i. För att bli arg behöver inte vara fel – det är en känsla som kan ge viktig information om hur vi ska agera.

Men om vreden väller fram för att vi tolkar situationen fel eller om den ersätter andra känslor är det en varningssignal. Tidigare forskning har visat att de som blir maladaptivt arga drabbas av stora negativa konsekvenser. Det handlar om allt från kraschade relationer och svårigheter på jobbet till ökad risk för missbruk, högt blodtryck och hjärtsjukdomar.

– Vissa personer har fått lära sig att en del känslor inte är okej, till exempel att vara ledsen. Då kan uttrycket istället bli ilska, fast man egentligen känner sig ledsen.

Grundkurs i ilska

Nu har forskarlaget testat flera olika sätt att hantera ilska.

Via en säker plattform på nätet fick deltagarna själva lära sig mer genom att läsa texter och lyssna på ljudklipp. Bland annat lärde de sig mer om vad ilska och andra känslor är, vikten av att ha känslor och tekniker för att hantera olika typer av krissituationer. De fick också hemläxor.

Efter grundkursen i ilska testades tre lika långa fördjupningsspår. En grupp fick emotionell medvetenhetsträning och tränades på att uppmärksamma känslorna utan att alltid behöva agera utifrån dem. En annan grupp fick träning i kognitiv omvärdering, att tolka och omtolka situationer, för att inse att det som hände inte alltid var så hotfullt som det kändes just i stunden. Den tredje gruppen fick en mixad utbildning med bitar ur de två andra gruppernas material.

– Det var en ganska kort insats. Det är ganska anmärkningsvärt, för det vara bara fyra veckor totalt. Man jobbade intensivt och så följde vi upp dem tre månader efter avslut, säger Hugo Hesser.

En metod var bättre

När deltagarna då själva fick bedöma effekten stack en grupp ut. De som hade fått den mixade behandlingen hade gjort stora framsteg med att hantera sin ilska.

– Den var verkligen kraftfull i relation till de två övriga behandlingarna, särskild för individer som hade stora problem med ilska. Det är nog det viktigaste fyndet.

Det fanns individer som skilde ut sig i studien: de som knöt näven i fickan och vände sin ilska inåt. De mådde bättre än om de inte fått någon behandling alls, men upplevde inte samma förändring av den kombinerade behandlingen som de som vände ilskan utåt.

– Vi skulle behöva finjustera den här behandlingen nu för att se om vi kan matcha den mot de som enbart riktar ilskan inåt. Det vore väldigt spännande att se om vi också kan få en bättre effekt på inåtriktad ilska.

Krävdes bara elva minuter från terapeuten

Eftersom deltagarna i studien lärde sig det mesta på egen hand, var tidsåtgången för den terapeut som fanns tillgänglig bara elva minuter per deltagare och vecka.

Studien finns nu publicerad i Journal of Consulting and Clinical Psychology. Och forskningen om ilska kommer att fortsätta.

– Det man kan hoppas på är att psykologer och andra inom hälso- och sjukvården får upp ögonen för den här typen av problematik. Det finns ett stort behov och det behövs mer forskning, säger Hugo Hesser.

Den vetenskapliga artikeln är publicerad i Journal of Consulting and Clinical Psychology.
Studien är finansierad av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Jesper Mattsson

forskningskommunikatör

019-303145