Både svensk och internationell lag står bakom kvinnors rätt att amma på offentlig plats. Ändå beskriver kvinnor hur de får ta emot påhopp och dömande blickar när de ammar utanför hemmet. En ny studie från Lunds universitet visar att samhället måste ge tydligare och uttalat stöd för offentlig amning – och välkomna amning oavsett plats.

– Kvinnorna och barnen saknar tillgång till det offentliga rummet. Det påverkar möjligheten till amning när barnen behöver, vilket i sin tur påverkar både kvinnor och barn negativt, säger Charlotta Dykes, barnsjuksköterska och doktorand vid Lunds universitet.

Tillsammans med forskarna Christine Rubertsson och Pernilla Ny har Charlotta Dykes samlat in data från svenska kvinnor som ammar eller har ammat. Kvinnorna besvarade bland annat frågan ”Vad anser du vara viktigt för att uppmuntra amning i samhället? De fick sedan rangordna faktorer som möjliggjorde offentlig amning. Forskningen utgår från ett internationellt samarbete med Irland och Australien, som genomfört undersökningen i sina respektive länder. Sammanlagt var det drygt 10 000 kvinnor med amningserfarenhet som besvarade en digital enkät.

– Våra resultat ger kunskap om hur det är att amma på en offentlig plats, beskriver vad kvinnor möter och synliggör attityder i samhället. I alla tre länderna ansåg kvinnorna att det viktigaste för att kunna amma offentligt var att se andra som gör det, säger Christine Rubertsson, professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet och barnmorska vid Skånes universitetssjukhus.

Att samhället tydligt uttalar stöd för offentlig amning har betydelse. De platser som andra har tillgång till ska även erbjudas den som ammar. Till stöd för detta finns ett antal lagar, både svenska och internationella. Pernilla Ny räknar upp flera som kan tillämpas på den offentliga amningssituationen: FN:s konvention för mänskliga rättigheter. De svenska jämställdhetsmålen, där det bland annat talas om att hänsyn ska tas till ”könsspecifika tillstånd”. Jämställdheten regleras också i de globala mål som FN:s medlemsländer tagit fram. Diskrimineringslagen är tydlig med att samhället ska vara lika tillgängligt för alla, oavsett till exempel kön.

– Men i vår studie ser vi en mängd exempel på motsatsen – att kvinnor som ammar sina barn ute i samhället möter bristande tillgänglighet. Det visar på ett samhällsproblem på flera nivåer: kvinnor som vill amma sitt barn ute begränsas och kan inte utgå från barnets behov. På så sätt är det inte bara kvinnan, barnet och familjen drabbas, utan alla i någon grad, säger forskaren och barnmorskan Pernilla Ny, som även ansvarar för kursen Amning och amningsstöd på Lunds universitet.

Att upprätta fler amningsrum ser forskarna inte som en lösning. Visst föredrar vissa kvinnor och barn ett lugnt och avskilt rum. Som komplement kan sådana ha ett värde. Men att i stället öppna upp för amning varhelst behovet uppstår – det är det enda rimliga.

– Det säger ju något att dagens amningsrum ofta ligger undanskymda, intill toaletter. Detta går emot det våra resultat visar, att amningen behöver synliggöras betydligt mer, säger Charlotta Dykes.

Publikation
Women’s perceptions of factors needed to encourage a culture of public breastfeeding: a cross-sectional study in Sweden, Ireland and Australia”
International Breastfeeding Journal, 1 sept 2023, https://doi.org/10.1186/s13006-023-00583-z

För mer information om studien:
Charlotta Dykes, doktorand vid Institutionen för hälsovetenskaper och barnsjuksköterska 0733-223566, charlotta.dykes@med.lu.se
Christine Rubertsson, professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet och barnmorska vid Skånes universitetssjukhus, 070-869 39 93 christine.rubertsson@med.lu.se

Ur enkäterna, om ammande kvinnors upplevelser i det offentliga rummet

  • ”Avstod (att amma), gick till ett annat rum eller skylde mig maximalt.”
  • Försökte skyla så gott jag kunde, för att skydda mitt barn mot dem som måste hävda sig och vara otrevliga. Vill inte utsätta ett litet barn för hotfull stämning”
  • ”Kollade runtom mig och värderade omgivningen om det känns tryggt och lugnt”.
  • ”Hur pass hungrigt är mitt barn, klarar det sig tills jag kommer hem? Finns det en bättre plats i närheten? Kan jag vända mig bortåt på ett bra sätt?”

Presskontakt

Katrin Ståhl
Medicinska fakulteten
Lunds universitet
Mobil: +46 725279797
E-post: katrin.stahl@med.lu.se