Äldre kvinnor, ensamstående kvinnor och kvinnor som får barn med hjälp av assisterad befruktning har större risk att få en komplicerad graviditet och har högre sjuklighet. Även deras barn får i högre utsträckning sjukdomsdiagnoser tidigt i livet. Malin Lindell Pettersson har tittat närmare på hälsan hos dessa grupper i sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet.

Allt fler väntar med att bilda familj tills de blivit äldre. Det märks bland annat på att fler kvinnor i åldern 40 år och uppåt föder barn. Sedan år 2016 är det möjligt för ensamstående kvinnor i Sverige att få barn med hjälp av assisterad befruktning med donerade spermier, så kallade solomödrar. Högre ålder vid graviditet ökar risken för att kvinnan ska få komplikationer. Även att vara ensamstående förälder och att som barn växa upp med en ensamstående förälder kan vara förknippat med stress och minskat välbefinnande.

Under sin forskarutbildning har psykologen Malin Lindell Pettersson tittat närmare på äldre kvinnors graviditeter och förlossningar. Hon har också undersökt om civilstånd och att bli förälder (infertilitetsbehandling eller spontan graviditet) är associerade till olika graviditets- och förlossningsutfall samt barnets och kvinnans sannolikhet att få diagnoser inom specialistsjukvården.

I sina studier ser hon att det har betydelse om kvinnan är ensamstående eller om hon bor tillsammans med en partner. Forskarna har delat in familjekonstellationerna i två grupper, utifrån uppgift om civilstånd i Medicinska födelseregistret. I en studie ser hon och hennes kollegor att ensamstående kvinnor har signifikant ökad sannolikhet för att diagnostiseras inom specialistsjukvården jämfört med sammanboende kvinnor, oavsett ålder, vilket överraskade henne.

– Likaså tycker jag att det är förvånande att barn till ensamstående har fler diagnoser inom det psykiska området redan i åldern upp till fem år jämfört med barn till sammanboende föräldrar, säger Malin Lindell Pettersson, som nyligen disputerade vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet, och är psykolog på Kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.

De kvinnor i registerstudierna som var ensamstående i början av graviditeten kan ha varit det av flera anledningar. Malin Lindell Pettersson menar att utgångsläget för ensamstående mammor kan spela stor roll för hur graviditet, förlossning och föräldraskap blir. Det är skillnad i utgångsläge för kvinnor som blivit oplanerat gravida, genomgått en separation eller förlorat sin partner tidigt under graviditeten, jämfört med om kvinnan själv väljer att gå in i graviditeten och föräldraskapet som ensamstående.

År 2019 påbörjades en framåtblickande studie, under ledning av forskarna Evangelia Elenis, Gunilla Sydsjö och Agneta Skoog Svanberg. I den ska kvinnor som planerar att vara ensamstående mammor, så kallade solomödrar som skaffar barn med assisterad befruktning, jämföras med sammanboende kvinnor i ett heterosexuellt förhållande som får barn genom provrörsbefruktning, eller IVF-behandling (in vitro-fertilisering). Att ha bra stöd runt omkring sig när man blir ensamstående förälder har stor betydelse för hälsan. I denna studie uppger de planerat ensamstående mammorna att de har bra socialt stöd, främst från vänner och sina föräldrar.

– I och med de risker som förknippas med att vara barn till ensamstående så blir det än viktigare att göra studier för att se vad de här kvinnorna behöver för att utfallet ska bli så bra som möjligt och att följa upp hur det faktiskt blir för dem. Vi ska följa kvinnorna och deras barn under minst ett par år. Det är ju en familjekonstellation som troligen blivit vanligare nu när ensamstående kvinnor kan få barn med spermiedonation här i Sverige och inte längre behöver ordna det på egen hand eller söka sig utomlands, säger Malin Lindell Pettersson.

Det kan också finnas positiva aspekter med att bli förälder i lite högre ålder. Äldre kan ha det bättre ställt ekonomiskt, vara mer etablerade på arbets- och bostadsmarknaden, ha större socialt nätverk och uppnått personlig mognad. Det finns också studier som pekar på att lyckan efter att man blivit förälder hänger kvar längre än hos yngre nyblivna föräldrar.

Malin Lindell Pettersson la fram sin avhandling vid Linköpings universitet den 11 mars 2022.

Avhandling: Women giving birth at an advanced age – obstetric and neonatal outcomes, health and social support, Malin Lindell Pettersson, Linköping University Medical Dissertation No. 1803, DOI: 10.3384/9789179292317

I nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Vi berättar om nya upptäckter, hur forskning kommer till nytta och hur samverkan bidrar till att kunskap sprids. Prenumerera här!

Presskontakt:
Anders Törneholm
Telefon:
013-28 68 39
Epost:
anders.torneholm@liu.se
Presskontakt:
Karin Söderlund Leifler
Telefon:
013-28 13 95
Epost:
karin.soderlund.leifler@liu.se
Presskontakt:
Annica Hesser
Telefon:
013-28 40 56
Epost:
annica.hesser@liu.se
Presskontakt:
Anna-Karin Thorstensson
Telefon:
013-281302
Epost:
anna-karin.thorstensson@liu.se