Att styra i namn av akademisk kollegialitet

Turbulensen kring tillsättningen av professor Kristian Gerner i Lund visar att makten och styrningen av universitetens verksamhet är en problematisk fråga. Anna Bjuremark beskriver i sin doktorsavhandling hur styrning utövas i en akademisk praktik i slutet av 1990-talet, och visar hur denna styrning förhåller sig till uppfattningar i samhället om hur styrning och makt bör utövas.

Den språkliga konstruktionen ”akademisk kollegialitet” bidrar till att befrämja föreställningar om att akademisk styrning är annorlunda, eller rentav väsensskild från den styrning som sker inom andra organisationer eller företag. Ett annat exempel på hur språket bidrar till hur styrning ska utövas, är hur vi i dagens praktiker ofta talar om behov av effektivitet, kvalitet och ett starkt ledarskap.

I fokus för studien står det akademiska subjektet, dvs den enskilde individ som är verksam i akademin. Vilka föreställningar om detta subjekt gestaltas i den akademiska praktiken och vilka historiska utgångspunkter sätts på spel i detta gestaltningsarbete?

Dessa frågor besvaras i relation till arbeten av bland andra Michel Foucault, Nikolas Rose och Judith Butler. I den empiriska delen av avhandlingen (med empiri hämtad från Lunds universitet) undersöks hur politik, ekonomi och vetenskap påverkar produktionen av den kunskap som används i styrningen.

Utgångspunkten för analysen är antaganden och föreställningar om det subjekt som ska styras och om den kunskap med vilken man styr. Studien vänder sig till alla med intresse för högre utbildning och forskning, problematiken kring makt och styrning, samt genealogi, styrningsmentaliteter och genus som analytiska verktyg.

Anna Bjuremark är fil.lic och lärare vid Centrum för undervisning och lärande (CUL) vid Linköpings universitet.

Disputation: 31 maj kl. 14.00
Lokal: sal D3, Lärarhögskolan i Stockholm, Rålambsvägen 24-30
Opponent: Docent Ulf Sandström, Swedish Institute for Studies in Education and Research