Att kunna skriva text med flyt är mer eller mindre svårt för olika elever. I en ny avhandling från Göteborgs universitet undersöks om skrivredskapet tal-till-text, det vill säga att prata in texten som skrivs in av datorn i realtid, kan underlätta skrivandet för elever med läs- och skrivsvårigheter.

Att kunna formulera sig i skrift är en mycket viktig förmåga att lära sig, dels eftersom en stor del av de bedömningar som sker i skolan baseras på sådant som elever har skrivit, men också för att skrivande används i många olika sammanhang i livet, såväl i sociala sammanhang som i arbetslivet.

För barn med läs- och skrivsvårigheter är just skrivande särskilt utmanande och stavningen tar mycket fokus och energi för dem när de skriver. Det gör att andra viktiga delar som att hålla en röd tråd, välja passande ord eller att tänka på läsaren blir lidande. Därför är det viktigt att hitta sätt som kan underlätta deras skrivande.

I sin avhandling har Sanna Kraft, logoped och doktorand vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi vid Göteborgs universitet, undersökt om det kan underlätta för elever som har läs- och skrivsvårigheter att använda skrivredskapet tal-till-text, där datorn i realtid skriver in det som talas in.

– Resultaten pekar på att tal-till-text har potential att underlätta skrivande, särskilt för elever med läs- och skrivsvårigheter, men att det är en färdighet i sig att skriva med tal-till-text, och att detta skrivsätt kräver undervisning, precis som andra skrivredskap, säger Sanna Kraft.

I undersökningen har elever i mellanstadieåldern, både med och utan läs- och skrivsvårigheter, fått prova på att använda tal-till-text för att skriva texter. De har också fått skriva med tangentbord. Sanna har jämfört hur eleverna gör medan de skriver med dessa olika skrivredskap och hur texterna blir.

– Avhandlingen visar att vissa strategier som eleverna använder fungerar bättre än andra när de skriver med tal-till-text. Till exempel fungerar det inte så bra att diktera in text genom att säga ett ord i taget, eftersom det ger redskapet väldigt lite kontext och ofta leder till fel. Ett annat viktigt resultat är att det är bra att kombinera användning av tangentbord och tal-till-text. Exempelvis är tal-till-text användbart för långa, svårstavade ord, medan tangentbordet är bättre när man ska skriva korta ord som ”i” och ”att”.

Jämförelse med muntligt berättande
En farhåga med att använda tal-till-text var att texten skulle kunna bli talspråkslik, då den pratas in. Därför jämfördes även med när eleverna berättar muntligt.

– Det visade att eleverna klarar att anpassa sig till skriftspråk, trots att de pratar in texten.

Det syntes heller ingen skillnad i textens kvalitet när eleverna skrev med tal-till-text jämfört med tangentbord, den blev varken bättre eller sämre.

– Men eftersom eleverna aldrig tidigare hade skrivit text med tal-till-text är resultatet lovande och uppmuntrar till vidare forskning om tal-till-text som skrivredskap för elever med läs- och skrivsvårigheter, säger Sanna Kraft.

Det finns relativt lite tidigare forskning om hur elever hanterar skrivprocessen generellt, och ännu mindre när det gäller barn med läs- och skrivsvårigheter och avhandlingen utgör ett viktigt bidrag till forskningen om barns skrivande och hur det kan underlättas.

Avhandlingen Tala fram texten. När barn med läs- och skrivsvårigheter skriver med tal-till-text försvaras vid en disputation den 16 juni, klockan 13.15 i hörsal J330, Humanisten, Renströmsgatan 6 i Göteborg.

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/76015

 

Kontakt:
Sanna Kraft, tel: 0709-829683, e-post: kraft.sanna@gmail.com

Johanna Hillgren,
Kommunikatör vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
0766-181068
johanna.hillgren@gu.se