Attityder till miljömärkning

I Gunne Grankvists forskning studeras attityder och värderingar ur ett psykologiskt perspektiv, med särskild fokus på människors inställning till miljömärkning. Hur ser kopplingen ut mellan människors uppfattning och deras handlande?

Fungerar bäst på redan övertygade

Resultatet av hans forskning visar att positiv märkning (d.v.s att produkten med avseende på miljökonsekvenser är bättre än andra liknande produkter) fungerar bäst på de människor som redan är övertygade i miljöfrågor. De människor som väljer miljömärkta alternativ av matvaror som mjölk, bröd, kött och potatis lägger större vikt vid inköpskriterierna ”bra för miljön” och ”bra för den egna ”hälsan”. Ju oftare man väljer miljömärkt, desto mer positiv är man. Dessa konsumenter har också mer positiva åsikter om miljömärkta produkters egenskaper, t.ex. vad gäller smak.

Negativ märkning påverkar fler

Gunne Grankvist har i sin forskning vidare funnit att negativ märkning, som signalerar att en vara ”är sämre än genomsnittet med avseende på miljökonsekvenser” skulle påverka en större grupp konsumenter till aktivt handlande.
– Rent generellt reagerar människor starkare på negativ information än positiv, säger Gunne Grankvist. Det finns en potential i märkningen som inte utnyttjas idag för att få fler konsumenter att välja produkter som är minst skadliga för miljön. Frågan är dock om en negativ miljömärkning är möjlig? Det är ett politiskt avgörande.

Fotnot
Gunne Grankvists avhandling lades fram 25 oktober vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, och heter ”Determinants of Choice of Eco-Labeled Products”. Hans forskning ingår i ett flervetenskapligt forskningsprojekt om uthållig livsmedelsproduktion – MAT21.