Sedan mĂ„nadsskiftet novemberâdecember ses en kraftig ökning av det virus som orsakar COVID-19 i svenskt avloppsvatten, frĂ„n norr till söder. PĂ„ vissa platser har halterna fortsatt att öka Ă€ven under vecka 50, och den variant som har ökat mest de senaste veckorna Ă€r en undervariant av omikron kallad BQ.1. Det visar analyser frĂ„n SLU, som numera tĂ€cker 13 kommuner och Ă€ven inbegriper influensavirus.
Arbetet har gjorts inom ramen för Swedish Environmental Epidemiology Center (SEEC), dĂ€r SLU idag ansvarar för provtagning pĂ„ följande orter: Uppsala, Ărebro, UmeĂ„, Kalmar, VĂ€sterĂ„s, Ăstersund, Helsingborg, Jönköping, GĂ€vle, Ekerö, Tierp, Ălvkarleby och Ăsthammar.
Snabb ökning av SARS-CoV2, och vissa regionala skillnader
â Halterna av SARS-CoV2, viruset som orsakar COVID-19, har legat pĂ„ en ganska stabil nivĂ„ under hösten, men vi har sett en vĂ€ldigt snabb ökning under december, sĂ€ger Maja Malmberg, forskare vid SLU. Halterna Ă€r betydligt högre Ă€n de var i december 2021, och i t.ex. Ăsthammar Ă€r nivĂ„erna de högsta vi har sett sedan vi började mĂ€ta dĂ€r för nĂ€stan tvĂ„ Ă„r sedan.
Spridningsmönstret ser lite olika ut i kommunerna. PÄ vissa platser har nivÄerna fortsatt att öka under vecka 50, medan de har minskat eller planat ut pÄ andra. Dessutom finns ett mönster som kan kopplas till stÀdernas geografiska lÀge. I nordsvenska stÀder sprider sig smittan annorlunda Àn i sydsvenska stÀder.
Resultaten frĂ„n den löpande granskningen av SARS-CoV2 i avloppsvatten â som avser nivĂ„er â publiceras varje vecka pĂ„ den svenska Covid-19-dataportalen. Provtagningar görs pĂ„ mĂ„ndagar och resultaten publiceras fredag eller lördag samma vecka. Data om olika virusvarianter redovisas ungefĂ€r var 3:e vecka. Analyser i denna omfattning kommer att fortsĂ€tta Ă„tminstone till slutet av mars.
Den senaste analysen av varianter visar att undervarianten omikron BA.5, som har dominerat sedan juni, nu minskar, och att mutationer karakteristiska för undervarianten omikron BQ.1 ökar snabbast just nu. Dessutom ser forskarna en ökning av mutationer kopplade till undervarianten omikron XBB.
Ăven influensavirus A undersöks under hösten 2022
Avloppsproverna visar ocksÄ att det finns influensavirus i samtliga kommuner dÀr SEEC-SLU tar prover. Under början av november hade Helsingborg, Jönköping, VÀsterÄs och senare Àven Uppsala högst halter. I december har halterna varit högst i UmeÄ.
Kunskap om smittspridning viktigt för mÄnga
SEEC Àr ett svenskt miljöepidemiologiskt centrum som inrÀttades 2021, och som bestÄr av forskare frÄn fyra universitet. SLU ansvarar för undersökningar av avloppsvatten i de 13 kommuner som nÀmns ovan, medan KTH ansvarar för avloppsvatten i Stockholm och Malmö. SEEC:s experter ger stöd till myndigheter och beslutsfattare baserat pÄ vetenskaplig kunskap, och rapporterar regelbundet till FolkhÀlsomyndigheten och regionerna.
SEEC stöds av SciLifeLabs satsning Pandemic Laboratory Prepardness och SciLifeLabs Nationella forskningsprogram om COVID-19, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Diagram som visar hur nivÄer av SARS-CoV2 har varierat i avloppsvatten frÄn 13 kommuner under 2022. Diagram för enstaka eller flera kommuner kan laddas ned med hjÀlp av interaktiv grafik pÄ https://covid19dataportal.se/sv/dashboards/wastewater/.
Presskontakt:
David Stephansson Telefon:
018-67 14 92 Epost:
David.Stephansson@slu.se
För en vecka sedan var det vÄrdagjÀmning, men inte sÄ mÄnga kÀnde nÄgon direkt vÄr i luften dÄ det var regn eller snö blandat med lite solglimtar. VÄren Àr dock i antÄgande, men hur fort det gÄr tills vi ser alla vanliga vÄrtecken kan vi inte veta i förvÀg. I VÄrkollen kan var och en rapportera in hur lÄngt vÄren har hunnit just dÀr de befinner sig under Valborgshelgen.
Kraftledningsgator och vÀgrenar kan hysa lika mÄnga arter som Àngs- och betesmarker med höga naturvÀrden, men det Àr inte alla typer av arter som trivs dÀr. Dessa modernare miljöer kan dÀrför inte ersÀtta Àngar och beteshagar, Àven om de sÀrskilt i blomfattiga landskap kan ha betydelse för den biologiska mÄngfalden. Det visar forskare frÄn SLU i en ny studie.
Att âplantera trĂ€d i Afrikaâ har blivit ett populĂ€rt sĂ€tt att kompensera för koldioxidutslĂ€pp. Forskning visar dock att trĂ€dplanteringsprojekt ofta lĂ€gger för lite fokus pĂ„ att gynna mĂ€nniskorna pĂ„ plats. SLU-forskarna Flora Hajdu och Linda Engström har dĂ€rför utvecklat en webbaserad guide som gör det lĂ€ttare att bedöma de sociala konsekvenserna av sĂ„dana projekt.
Tack vare den nationella laserskanningen finns i dag fri högupplöst information om svenska skogars egenskaper. Hittills har denna kunskapsbank inte utnyttjas sÄ mycket i skogsbruket, men nu kan det vara dags. Det menar PÀr Wilhelmsson frÄn SLU, som har utvecklat planeringsverktyg som kan utnyttja detaljerna i laserdata för att optimera skogsskötseln efter skogsÀgarens mÄlsÀttningar.
VĂ€lkommen!
Vi anvÀnder förstahands- och tredjepartskakor (cookies). Vi gör det för att webbplatsen ska fungera bra och för att vi ska kunna följa upp hur den anvÀnds. Du kan vÀlja att stÀnga av kakor i din webblÀsare.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.