Indoktrinering har inte alltid haft en ensidigt negativ innebörd. I en ny bok om 1600-talsfilosofen Benedict de Spinoza, vrider och vänder forskaren Johan Dahlbeck på begreppet. ”För att få ett hållbart samhälle behövs en slags godartad manipulation av oss människor”, säger han.

Smittspridningen ökar och fler restriktioner återinförs. Men hur får myndigheterna oss att vilja följa riktlinjer och rekommendationer? Inte bara genom rationella argument i alla fall, skulle 1600-talsfilosofen Benedict de Spinoza förmodligen ha svarat.

– Spinoza menade att en realistisk politisk filosofi måste grundas i insikten om att människor i stor utsträckning styrs av sina passioner, att vi är mer känslostyrda än vi tenderar att vilja tro, säger Johan Dahlbeck, forskare i pedagogik och aktuell med boken Spinoza – Fiction and Manipulation in Civic Education.

Spinozas sätt att tänka var radikalt, och är det fortfarande idag, enligt Johan Dahlbeck som intresserat sig för filosofens tankevärld ända sedan disputationen för snart tio år sedan.

– Till skillnad från tänkare som Platon och Descartes gör han ingen skarp uppdelning mellan kropp och tankevärld. Det finns inte heller några högre makter att förlita sig på utan människan är sin egen lyckas smed. Dock är hon beroende av andra för en långsiktigt hållbar tillvaro.

Men det kritiska tänkandet förstått som en inneboende och objektiv förmåga är alltså till stor del en illusion, hävdar Spinoza.

– Som medborgare i demokratiska länder uppmanas vi att tänka kritiskt, men faktum är att vi ständigt är manipulerade och påverkade av yttre omständigheter. Det handlar både om skrivna och oskrivna regler som vi förutsätts följa och som vi lär våra barn att anpassa sig till. Vi fostras in i samhället genom en form av indoktrinering, vi ser det bara inte på det sättet, säger Johan Dahlbeck.

Under pandemin har världens länder använt sig av olika metoder för att få ner smittspridningen. Allt har skett genom en slags indoktrinering av medborgarna, enligt Spinozas sätt att se det. För honom är det ett neutralt verktyg som kan användas antingen för goda eller onda syften. Och nyckeln till framgångsrikt samhällsbyggande är att spela på människors känslor, men på rätt sätt. Nämligen genom att hitta gemensamma berättelser som stärker viljan att samarbeta i motsats till att skapa splittring, misstro och misstänksamhet.

– Politiska ledare kan antingen sätta skräck i människor eller får dem att vilja värna om varandra och indirekt sig själva. Det senare är svårare men också, enligt Spinoza, mer långsiktigt framgångsrikt, säger Johan Dahlbeck.

Spinoza motsätter sig inte rationellt tänkande. Han vill helt enkelt få oss att också förhålla oss till känslornas förmåga att styra oss. Och det är aktuellt inte minst i en tid där många frågor, som pandemibekämpningen, är starkt polariserade, menar Johan Dahlbeck.

– De som ansluter sig till antivaccinrörelsen och de som följer myndighetsrekommendationer skulle förmodligen båda hävda att de tänker kritiskt. Att använda rationella argument för att nå dem blir då nästintill omöjligt. Istället handlar det om att tala till känslor, en slags godartad indoktrinering, som kan få människor att förenas och dra åt samma håll.

Kontakt:
Johan Dahlbeck
johan.dahlbeck@mau.se
040-6658033

————————————————————————-

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Presskontakt:
Jessica Bloem
Telefon:
0722031512
Mobil:
040-6658501
Epost:
jessica.bloem@mau.se