Förekomsten av skadedjur som granbarkborre kan minskas i betydande utstrÀckning genom en mer uppblandad skog. Det visar Matilda Lindmark, ny doktor i biologi vid Mittuniversitetet, i sin avhandling.

Hon har Àven tittat pÄ effektivare skydd mot Àlgangrepp och utvecklat ett alternativt viltskyddsmedel.

– Vi mĂ„ste öka mĂ„ngfalden av trĂ€dtyper för att stĂ„ emot skador pĂ„ vĂ„ra skogar – det tyder försöken pĂ„ i mitt avhandlingsarbete. Vi har bland annat anvĂ€nt oss av en artificiell mĂ„ngfald och de skadedjur som finns reagerar pĂ„ det. Om vi har mer variationsrika skogar fĂ„r vi dĂ€rmed fĂ€rre skadedjur, menar Matilda Lindmark.

Den komplexa debatten kring Sveriges skogsbruk, dÀr olika aktörer drar Ät motsatt hÄll, bidrar till en situation dÀr forskningen pÄ omrÄdet fÄr extra stor fokus. Matilda Lindmarks projekt har varit en del av skogsskadenÀtverket som Skogsstyrelsen startade i samband med att problemet med granbarkborre uppdagades runt Är 2012.

– Miljösidan menar att homogena skogar Ă€r problemet. En annan sida som Ă€r mer produktionsinriktad sĂ€ger att det Ă€r de skyddade skogarna med gammal död gran som bidrar till problemet med granbarkborrar. Jag har visat pĂ„ att sĂ„ inte Ă€r fallet, det Ă€r i granskogen man fĂ„ngar mest borrar – ju större inblandning av tall desto mer naturliga fiender och fĂ€rre borrar. För mig har det varit betydelsefullt att fĂ„ vara en del av skogsskadenĂ€tverket dĂ€r alla olika representanter finns med. Det Ă€r vĂ€ldigt roligt att bolla forskningstankar med andra – det blir verkligen en diskussion, sĂ€ger Matilda Lindmark.

Hennes avhandling med titeln ”Increased resilience in managed boreal forests: controlling damages by Spruce bark beetle and Moose in Sweden” undersöker frĂ€mst skogsskador i brukade skogar i JĂ€mtland och VĂ€sternorrland men Ă€ven alternativa viltskyddsmedel.

– Min avhandling baseras pĂ„ tidigare forskning vid Mittuniversitetet av bland andra Kerstin Sunnerheim, som har jobbat mycket med granbark och trĂ€ds försvarsmekanismer. Hon har hittat olika sĂ€tt att anvĂ€nda dem pĂ„. Sedan har jag utvecklat det vidare och gjort tvĂ„ stora fĂ€ltförsök dĂ€r jag plockat torkad granbark vid stora sĂ„gverk, kokat i etanol och löst ut försvarsĂ€mnena som Ă€lgarna kĂ€nner doften av och som de vĂ€ljer att avstĂ„ frĂ„n att Ă€ta. Det finns andra viltskyddsmedel pĂ„ marknaden, men det hĂ€r kan bli billigare. Ett alkoholbaserat medel fungerar dessutom nĂ€r det Ă€r kallt ute, berĂ€ttar Matilda Lindmark.

Avhandlingen fokuserar Àven pÄ hur fÀllor kan reducera risken för att skogen angrips av granbarkborren.

– Vi har ökat fĂ€llornas effektivitet genom att hitta nya Ă€mnen som avskrĂ€cker granbarkborrar. Det kan bli en betydande del i att skydda viktiga skogskanter framöver, sĂ€ger hon.

I de nya försöken har forskarna Àven anvÀnt sig av svampar som lockbeten.

– Dels har vi gjort ett projekt dĂ€r vi ”boostat” traditionella feromonfĂ€llor med svampsubstanser. Det vi sĂ„g var att om man blandar in svampdofterna sĂ„ minskar antalet fĂ„ngade barkborrar. Vi tĂ€nker att en svampdoft kan bli ett Ă€nnu effektivare sĂ€tta att fĂ„ barkborrar att inte flyga dit överhuvudtaget. Det vi anvĂ€nt tidigare Ă€r lövbarksdoft, men vi kan inte se att det har hjĂ€lp mot antalet barkborrar. Man inser vilket komplext luktsinne en sĂ„dan liten barkborre har. Även om det har forskats om det lĂ€nge Ă€r det sĂ„ mycket vi inte vet. Tjusningen med det hĂ€r Ă€r att jag försökt att ta tidigare resultat frĂ„n labbförsök och skala upp det ute i verkligheten, vilket Ă€r svĂ„rt nĂ€r sĂ„ mycket pĂ„verkar var borren flyger. Man börjar med en frĂ„ga och fĂ„r sedan 100 frĂ„gor till – det Ă€r verkligen ett superspĂ€nnande omrĂ„de, sĂ€ger Matilda Lindmark.

Matilda Lindmark har tidigare jobbat praktiskt inom skogsbruket och har tagit med sig sin kunskap om skogsvĂ„rd in i sitt avhandlingsarbete. Även efter disputationen kommer hon att engagera sig i skogsfrĂ„gor.

– Jag kommer att delvis lĂ€mna forskningen och jobba pĂ„ Skogsstyrelsen – en myndighet som kontrollerar skogsbruk. Jag kommer att jobba med Ă€lgbetesfrĂ„gor, och hur man kan sköta skogar som Ă€r mer motstĂ„ndskraftiga, berĂ€ttar Matilda Lindmark.

I sin nya roll kommer hon Àven att sammanstÀlla forskningsresultat frÄn skogsforskning och göra dem mer populÀrvetenskapliga.

– Jag har en vision om att Ă€ven de markĂ€gare som Ă€r produktionsinriktade kan se att vi inte har rĂ„d att lĂ€gga alla Ă€gg i samma korg, samt att vi lever i en klimatförĂ€nderlig vĂ€rld. Biologisk mĂ„ngfald Ă€r ju Ă€ven viktigt ur ett skogsekonomiskt perspektiv. Det ska inte behöva vara sĂ„ polariserat, avslutar hon.

Kontaktperson:

Matilda Lindmark presenterade sin avhandling fredag 2 december.

Matilda Lindmark presenterade sin avhandling fredag 2 december. Foto: Christine Grafström, Mittuniversitetet.


Matilda Lindmark, doktor i biologi vid Mittuniversitetet, matilda.lindmark@miun.se, 010-142 83 87

Presskontakt:

Ronney Wickzell

Telefon:

+46 (0)10-142 81 72

Mobil:

+46 (0)70-389 77 72