Klimatförändringarna göder haven med koldioxid som får blåstången att växa snabbare och till större storlek längs kusterna. Men i ett surare hav blir blåstången ett fuskbygge som inte klarar att stå emot stormar och kraftiga vågor. Det visar forskare från Göteborgs universitet i en ny vetenskaplig studie.

Havsförsurning är en följd av att haven tar upp en stor del av den koldioxid som släpps ut i atmosfären. När pH-värdet sjunker förändras förutsättningarna för de växter och djur som lever där. Havet har redan blivit surare och i det värsta scenariot från IPCC bedöms pH-värdet sjunka ytterligare, från dagens 8,1 till cirka 7,7 i slutet av det här århundradet.

– Det kanske inte låter så mycket, men pH-skalan är logaritmisk så det är en rejäl skillnad. Redan i dag ser vi att kalkbildande arter, som skaldjur, har fått det svårare att klara sig, säger Alexandra Kinnby, marinbiolog vid Göteborgs universitet.

Bräckligare blåstång

Alexandra Kinnby har i många år studerat blåstång för att se hur arten hanterar klimatförändringarna. Det visar sig att även om blåstången inte är kalkbildande så har den påverkats av det allt surare havet. Blåstången växer visserligen snabbare än förut, men växten blir bräckligare. I förlängningen kan det innebära att de viktiga livsmiljöer längs kusten som fälten av blåstång utgör, riskerar att slitas loss vid kraftiga stormar.

– När jag lät blåstången växa i vatten med ett pH-värde på 7,7 stimulerades fotosyntesen på grund av den högre halten koldioxid. Tillväxten ökade med 34 procent jämfört med i dagens hav. Det skulle kunna vara positivt. Blåstången skapar viktiga habitat för snäckor som äter algerna och för krabbor som i sin tur äter snäckorna. Den ökade fotosyntesen fångar upp mer koldioxid, vilket gör havet till en kolsänka, säger Alexandra Kinnby, men som sedan tar upp den stora baksidan med havsförsurningen för arten.

Porträttbild på Alexandra Kinnby

Alexandra Kinnby, marinbiolog vid Göteborgs universitet

Porösare struktur

– Blåstången använder sig av kalcium och magnesium i havet för uppbyggnaden av sina celler. Men vid ett lägre pH-värde kan inte blåstången binda in ämnena lika bra. Det gör att växtstrukturen blir mycket svagare. Vid tester behövdes bara hälften så mycket kraft för att dra sönder blåstången vid pH 7,7, jämfört med idag.

I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology, har Alexandra Kinnby och hennes kollegor på Göteborgs universitet och KTH även sett stora skillnader i strukturen på blåstången i mikroskop. Växten får stora håligheter och är mer poröst uppbyggd när den fått växa i surare havsvatten. De som växt i normalt havsvatten är mer kompakta och är därmed slitstarkare när blåstången utsätts för vågor och stormar längs kusterna.

Snabb försurning av havet

Som en konsekvens av klimatförändringarna bedömer klimatforskarna att extrema väderhändelser, som exempelvis kraftiga stormar, blir allt vanligare. Då riskerar mycket mer blåstång att lossna från bottnen och dö, vilket alltså hotar viktiga kustnära livsmiljöer.

– Försurningen i havet har aldrig gått så snabbt som det gör nu. Mig veterligt är vår studie den första som studerar försurningens påverkan på hållfastheten i en icke kalkbildande algart i havet. Jag ska forska vidare för att se om effekterna på blåstången även gäller för andra makroalger, säger Alexandra Kinnby.

Vetenskaplig artikel i Current Biology: Ocean acidification reduces tissue strength in a non-calcifying foundation seaweed

Kontakt: Alexandra Kinnby, marinbiolog på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, telefon: 0766-18 51 38, e-post: alexandra.kinnby@marine.gu.se

Olof Lönnehed
Presskommunikatör
Göteborgs universitet
Telefon: 0766-18 69 70
E-post: olof.lonnehed@science.gu.se