Lärarutbildningen kan förbättras för att hjälpa blivande idrottslärare att skapa en tillgänglig lärmiljö i ämnet idrott och hälsa. Det visar ny forskning vid Umeå universitet.

– Att undervisa i idrott och hälsa innebär att hantera elever med olika bakgrund och intressen. Men lärarnas brist på egna erfarenheter av att känna sig utanför normen gör att de har svårt att skapa mening av vissa undervisningsinslag i lärarutbildning – och av vissa delar av läraryrket, säger Runa Westerlund, doktorand vid Pedagogiska institutionen.

Runa Westerlund har jobbat som idrottslärare i nästan 20 år och disputerar nu vid Pedagogiska institutionen. Hon har sett att Skolverkets kvalitetsrapporter och forskning visat hur undervisningen i idrott och hälsa i skolan kan göra att vissa elever känner sig exkluderade och att det finns en problematik med ojämlika villkor för lärande i ämnet. Att undervisa i detta ämne innebär att idrottsläraren behöver kunna se till att alla elever ska kunna delta i undervisningen tillsammans och att alla ses som lika värda i en sådan gemenskap, oavsett behov och förutsättningar

– För att lära eleverna det viktiga innehållet i ämnet måste läraren ha många olika kunskaper och färdigheter. Enligt tidigare studier verkar det som att utbildningen för blivande idrottslärare inte har så stor påverkan på deras syn på ämnet och i förlängningen på idrottsundervisningen i våra skolor. Att bli lärare handlar om mer än att bara få kunskap i ett ämne och använda den i undervisningen. Forskning visar att vi behöver förstå lärarnas tankar, känslor och vilja för att förstå hur de lär sig, säger Runa Westerlund.

Svårt utveckla rörelse och undervisning samtidigt

Hennes forskning fokuserar på hur människors personliga erfarenheter påverkar hur vissa kunskaper och förmågor som idrottslärare blir meningsfulla och andra inte. Resultaten visar att studenter och idrottslärare vill ha en kritisk syn på sin undervisning och skapar mening genom känslomässiga upplevelser och olika förebilder. Å andra sidan visar forskningen att de har svårt att granska, reflektera över och ifrågasätta normer.

– Mina studier visar exempelvis att blivande idrottslärare har svårt att utveckla både egen rörelseförmåga och undervisningsförmåga samtidigt. Det beror på deras tidigare erfarenheter av idrottsundervisning och föreställningen om att idrottsläraren själv ska vara en väldigt skicklig idrottare. Nyutexaminerade idrottslärare står inför många komplexa och utmanande situationer, men bristen på mentorsstöd gör att de måste hantera dessa till stor del på egen hand, säger Runa Westerlund.

Runas Westerlunds forskning diskuterar vilka kunskaper och förmågor framtidens idrottslärare utvecklar och varför det är viktigt. För att förbättra lärarutbildningen föreslår hon att den bör synliggöra syftet med undervisningsinslag, engagera studenterna känslomässigt, samt integrera praktiska och teoretiska inslag.

– Rollmodeller och mentorsprogram är också viktiga för att stödja blivande lärare i deras utveckling och för att främja en kritisk syn på undervisningen, säger hon.

Runa Westerlund försvarar sin avhandling den 1 december.

Kontakt:
Runa Westerlund
runa.westerlund@umu.se
090-786 70 83

Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt:
Presskontakt
Telefon:
090-786 50 89
Epost:
press@umu.se