– Att kunna reglera aptiten så långt efter intag kan ha stor betydelse för energiintaget och därmed förhindra uppkomst av övervikt och fetma, säger Anne Nilsson, forskare i tillämpad näringslära vid Lunds Tekniska Högskola och verksam inom Antidiabetic Food Centre vid Lunds universitet. De hälsosamma effekterna registrerades efter en frukost då bönor intagits som kvällsmat.

Tidigare studier har på andra sätt pekat på att intag av bönor troligtvis är kopplat till hälsosamma effekter så som lägre risk för övervikt och fetma, men man har inte riktigt vetat orsaken.

– Vår studie visar att det troligtvis är bönornas specifika sammansättning av kostfiber som ligger bakom de hälsosamma effekterna. Bönor har både lågt glykemiskt index och är rikt på kostfiber vilket gör de extra hälsosamma. Dessutom innehåller även andra ämnen som kan vara hälsosamma, exempelvis polyfenoler, säger Anne Nilsson.

Glykemiskt index är ett mått på hur blodsockret påverkas direkt efter måltid, medan bönornas kostfiber, även kallade odigererbara kolhydrater, bryts ner (fermenteras) först i tjocktarmen flera timmar senare. Bönornas innehåll och speciella typ och kombination av kostfiber, är den viktigaste förklaringen till bönornas nyttighet i detta längre tidsperspektivet. Dessa kolhydrater bryts alltså inte ner av kroppens enzymer i tunntarmen utan av bakterier i tjocktarmen där de aktiverar tarmens ?snälla? bakterier som då kan föröka sig och bidra till en hälsosam tarmflora.

Bakterierna i tjocktarmen har nämligen långt fler uppgifter än att verka bara lokalt. Tarmfloran är även inblandad i reglering av en rad olika viktiga processer relaterade till glukos- och energireglering. Från tjocktarmen skickas t ex signaler via nerver och hormoner till hjärnan om sötsug, hunger ? och mättnadskänslor.

Bland annat kunde forskarna se en ökning av det viktiga tarmhormonet GLP-2. Detta hormon gör tarmväggen mindre genomsläpplig för gifter, endotoxiner, som kan öka risken för metabola sjukdomar som fetma och insulinresistens, och hjärt- och kärlsjukdomar.

De såg också att inflammationsmarkören IL-6 minskade medan mättnadshormonet PYY ökade och hungerhormonet ghrelin minskade. Vidare kunde man konstatera ökad halt av vätgas i utandningsluften och ökad koncentration av kortkedjiga fettsyror i blodet vilket är ett tecken på ökad aktivitet på tjocktarmsfermenteringen av kostfiber från bönorna.

Att bakterierna i tjocktarmen spelar stor roll för vår hälsa utanför tarmen börjar man alltmer få klart för sig. Begreppet ?gut brain axis? används för att peka på hur bakterierna i tjocktarmen direktkommunicerar med hjärnan.

Så här gick studien till: I studien ingick 16 unga människor som vid sammanlagt sex tillfällen kl 21 på kvällen fick äta antingen bruna bönor (typ barlottibönor), röda bönor/kideybönor, svarta bönor, vita bönor eller kikärtor. Ett vanligt vitt bröd ingick som en referensprodukt. Nästa morgon tog de blodprov på fastande mage. Därefter fick försökspersonerna en standardiserad måltid och blodprov följdes upprepat under tre timmar.

Syfte: Forskarna inom Antidiabetic Food Centre har som målsättning att ta fram ny kunskap kring preventiva antiinflammatoriska livsmedelskoncept som kan underlätta viktreglering, förbättra kognitiv prestation och minska risken för hjärtkärlsjukdom och typ 2 diabetes. Rönen kan sedan lägga grunden för nya nyttiga livsmedelskoncept.

Finansiering: Forskningen finansieras inom ramen för Antidiabetic Food Centre om är ett forksningskonsortium mellan Lunds universitet, Region Skåne och livsmedelsindustrier. För mer information se www.afc.lu.se.

Publicering: Forskningen har publicerats i PLOS ONE och presenterades vid ett publikt seminarium i Lund eftermiddagen den 3 juni. Samtidigt presenterade en kollega, Juscelino Tovar, en långtidsstudie om effekterna av en kost med inslag av bruna bönor, kikärtor och korn.

Tidigare studier: Anne Nilsson har tidigare studerat sambandet mellan mat och kognition och bland annat sett att riskmarkörer för diabetes och hjärt- kärlsjukdomar relaterar till kognitiv prestationsförmåga, även hos helt friska personer. Vidare har hon visat att dieten en är viktig. Till exempel fet fisk har en positiv inverkan på arbetsminnet, och hur blodsockerkurvan ser ut efter en måltid har inverkan på arbetsminne, koncentration och uppmärksamhet. Man vet att diabetes och andra metabola störningar leder till en ökad risk för nedsatta kognitiva funktioner.

För mer information, kontakta Anne Nilsson, anne.nilsson@appliednutrition.lth.se 0763 100350. Bild på Anne Nilsson finns i Lunds universitets bildbank https://bildweb.srv.lu.se/ skriv namnet i sökfältet.

Presskontakt:

Jonas Andersson

Telefon:

Telefon: 046-222 70 17

Mobil:

0727-385858