Uttorkade våtmarker som förstördes av skogsbränder kan ha utlöst ekosystemens kollaps under jordens värsta massutdöende för 252 miljoner år sedan, visar ny forskning. Även dagens våtmarker är viktiga kolsänkor för att minska effekterna av vår tids klimatförändring.

– Till skillnad från de arter som drabbades av massutrotningen från det förflutna, har vi möjlighet att förhindra förbränning av världens kolsänkor och undvika de värsta effekterna av vårt tids uppvärmning, säger forskaren Chris Mays.

Forskare vid University College Cork (UCC) (Irland) och Naturhistoriska riksmuseet (Sverige) undersökte massutdöendet i slutet av perm som drabbade nästan alla arter på jorden, med hela ekosystem som kollapsade. Forskarna upptäckte en kraftig ökning av skogsbränder. Snabba utsläpp av växthusgaser från ett stort antal vulkaner ledde till extrem uppvärmning och uttorkning följt av skogsbränder över stora våtmarker som tidigare var permanent blöta. Istället för att fånga upp kol från atmosfären omvändes dessa våtmarker till stora källor av atmosfäriskt kol, vilket förstärkte den kraftiga uppvärmningen. Forskningen publicerades i PALAIOS 30 juni 2022.

Fossil undersökta i Australien och Antarktis

Genom att studera växtfossil och kolrester från Sydney & Bowen-bassängerna i östra Australien och på Antarktis (Lambert Grabien), upptäckte forskarna att våtmarkerna regelbundet stördes av bränder som ledde fram till utdöendet. Som svar hade växterna utvecklat olika brandskyddsmekanismer. Den kraftiga klimatförändringen och toppen av brandaktiviteten under utdöendet verkar trots det ha drivit även dessa brandanpassade växter över en tröskel, från vilken ekosystemet inte kunde återhämta sig på miljontals år.

– När vi sållade fossila växter i östra Australien och Antarktis, fann vi stora mängder brända eller förkolade växter under den sena permperioden, och allra flest i periodens slut. Det tyder på en stor men kortlivad ökning av skogsbränder, säger Chris Mays, forskare i paleontologi vid University College Cork.

Viktigt att bevara dagens kolsänkor

Forskarna jämför med att vår tids ökande skogsbränder har orsakat massdöd av djur i flera regioner runt om i världen (t.ex. Kalifornien 2018, 2020, Australien 2019-20). Dagens globala uppvärmning har lett till långvarig torka och ökade skogsbränder i typiskt våta livsmiljöer, som torvskogarna i Indonesien och de stora Pantanal-våtmarkerna i Sydamerika. Dessa stora kolsänkor – områden som fångar upp koldioxid från atmosfären – är avgörande i vår kamp mot klimatförändringar. Som fossilen avslöjar, utan dessa kolsänkor kan världen förbli acceptabelt varm i hundratusentals år.

– Skogsbränder som drivkraft för arters utdöende, och inte bara symptom på klimatförändringar, förtjänar ytterligare undersökningar, säger Chris Mays.

Länk till forskningsresultatet i tidskriften Palaioslänk till annan webbplats

Mays, C. & McLoughlin, S. (2022). End-Permian burnout: The role of Permian-Triassic wildfires in extinction, carbon cycling and environmental change in eastern Gondwana. Palaios, 37.


Kontakt

Chris Mays

Forskare vid University Collage Cork

cmays@ucc.ie

Steve McLoughlin

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet

0733 402 362

steve.mcloughlin@nrm.se

Fakta om Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet och ett av Sveriges största museer. Vi vill öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Det är därför vi forskar och sprider kunskap och upplevelser. När det leder till fascination och livslångt engagemang har vi lyckats.

De naturhistoriska samlingarna innehåller fler än 11 miljoner växter, djur, svampar, miljöprover, mineral och fossil. Samlingarna är grunden för forskning och utställningar där vår ambition är att vara av världsklass. För besökarna finns flera permanenta utställningar och kupolbiografen Cosmonova som visar filmer i världens största filmformat, IMAX.

Presskontakt:
Martin Testorf
Telefon:
0709-429011
Epost:
martin.testorf@nrm.se