Äldre bil.

I dag har elbilen kommit tillbaka, men under många år förde den en tynande tillvaro. Nu har forskare tittat på hur detta kom sig – elbilen var ju med i matchen redan vid förra sekelskiftet. Bild: Annons från Detroit Eletric 1912 (Wikimedia commons)

I en studie publicerad i Nature Energy visar forskare från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet att bristen på infrastruktur var en viktig faktor bakom att bilproducenter valde att tillverka bensinbilar istället för elbilar under det tidiga 1900-talets USA. Forskarna uppskattar att om elnätet hade etablerats och spridits 15 till 20 år tidigare så kunde det ha lett till att en majoritet av producenterna föredragit elfordon, framför allt i storstadsområden.

– Det är en vanlig föreställning att de tidiga elbilarna var tekniskt underlägsna och dyrare. Vi finner att detta inte riktigt stämmer. Elbilarna var dyrare, men de var inte dyrare i relation till prestanda. Dessutom var den genomsnittliga räckvidden förvånansvärt bra eftersom tidiga bilar var lätta och relativt små, säger Josef Taalbi, docent i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

I en nyligen publicerad forskningsartikel har forskarna Josef Taalbi och Hana Nielsen undersökt processen bakom varför de tidiga elbilarna utkonkurrerades och bensinbilarna tog över. Till sin hjälp har de haft en databas med fler än 36 000 amerikanska personbilsmodeller från åren 1895–1942. Forskarnas resultat betonar att det inte alltid är den bästa tekniken som blir dominerande.

– Elbilarna var enligt våra estimat billigare att köra på 1920-talet än bensinbilar, detta tack vare billig el. Dessutom hade ett skifte från elbilar inneburit en minskning av koldioxidutsläpp i storleksordningen 20 miljoner CO2 ton bara år 1920, säger Hana Nielsen.

Varför valdes då bensinbilar? Resultaten visar att de flesta bilproducenterna valde att tillverka bensinbilar redan i början av 1900-talet. Den lokala tillgången till elnät var den enskilt starkaste faktorn för att förutsäga om en producent valde att producera med el- eller bensinmotor:

– Den långsamma utbyggnaden av elinfrastruktur gjorde att många producenter tidigt valde att satsa på bensinbilar istället för elbilar. En del av problemet var att elmarknaden för hushåll inte var lönsam för privata elproducenter. Ett brett politiskt engagemang för en samhällsomfattande elnät förverkligades först i Franklin Roosevelts New Deal på 1930-talet, men det var årtionden för sent för elbilen. Vi kan dock se att utbyggnaden av bra vägnät tenderade att gynna elbilar, möjligen eftersom dessa var mer beroende av vägnätets omfattning och kvalitet, säger Hana Nielsen.

– Våra resultat betonar att bilproducenterna valde teknik utifrån förhållanden som rådde i början av 1900-talet. Även om elnätet sedan expanderade medförde detta inte något skifte. Redan på 1910-talet hade industrin låsts in i ett teknikval som var svårt att ändra, säger Josef Taalbi.

– Även andra faktorer spelade roll. Det har lyfts fram av historiker (som Virginia Scharff och Gijs Mom) att elbilen blev stämplad som en lyx- och ”kvinnobil”, samtidigt som bensinbilen sågs som en ”äventyrsbil” vilket var tilltalande för manliga konsumentgrupper. Exakt i vilken utsträckning detta bidrog till teknikvalet kan vi inte säga i den här studien, men det är tänkbart att elbilarna blev intvingade i en lyxnisch eftersom de blev begränsade till urbana miljöer, säger Josef Taalbi.

Resultaten ledde forskarna till den bredare frågan: vad hade hänt om elnätet funnits på plats tidigare?

– Enligt våra modeller skulle en majoritet av bilproducenterna ha valt att producera elbilar, i synnerhet i urbana områden. Bensinbilar hade dock en fördel som ”touring car” (rundtursbil) och det fanns fortfarande andra hinder för elbilar, till exempel låg hastighet. Det mest sannolika utfallet är ett dubbelt transportsystem där elbilen kunde ha fungerat som ett pålitligt transportmedel i urbana miljöer, medan bensinbilen hade stora fördelar som ”touring car”, säger Josef Taalbi.

Forskarna menar att resultaten har tydliga konsekvenser för nutida diskussioner:

– I ljuset av den nuvarande klimatkrisen stöder resultaten tanken på att storskaliga investeringar i infrastruktur är avgörande för att uppnå hållbara transport- och energisystem. Detta gäller inte minst elbilar, men också andra förnyelsebara energitekniker, säger Hana Nielsen.

– Våra resultat betonar att brist på infrastruktur eller försenade åtgärder kan skapa incitament som inte bara hindrar alternativa tekniker, utan också stärker rådande tekniker, säger Josef Taalbi.

Läs artikeln i Nature Energy: The role of energy infrastructure in shaping early adoption of electric and gasoline cars

Du kan också nå artikeln genom den här länken (öppen för alla)

Kontakt

Josef Taalbi
Docent vid institutionen för ekonomisk historia, Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Tel: +46 730 28 49 88
E-post: josef.taalbi@ekh.lu.se

Hana Nielsen
Forskare vid institutionen för ekonomisk historia, Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Tel: +46 727 63 28 28
E-post: hana.nielsen@ekh.lu.se

 

Louise Larsson, 072-7220066