Det saknas kunskap kring svenska polisförhör och hur det faktiskt går till när polisen ställer sina frågor. Hur formulerar de sina frågor och hur uttrycker de sig objektivt under förhören? Det är frågor som två Södertörnforskare söker svaren på i ett nytt projekt.

Polisförhör ska genomföras på ett objektiv sätt. Frågorna ska vara öppna, inte ledande och den som intervjuas ska ges möjlighet att berätta utifrån sitt perspektiv. Men polisen har fått kritik och deras förmåga till opartiskhet i utredningsarbetet har ifrågasatts. Samtidigt saknas det kunskap om hur svenska polisförhör går till, inte minst om språkets viktiga roll.

− I projektet ska vi studera hur språket används, vilka frågor är det som ställs och hur formuleras frågorna för att göra informationen hanterbar. Att studera förhör utifrån språkvetenskapligt perspektiv är viktigt eftersom det är med hjälp av språket som frågor ställs, minnen återskapas och händelser återberättas. Vi kommer belysa hur objektivitet konstrueras, med särskilt fokus på hur frågor ställs och hur den intervjuades utsaga omformuleras av polisen, säger Lina Nyroos, docent i svenska vid Södertörns högskola.

Samtal där mycket står på spel

Tillsammans med kollegan Hedda Söderlundh, docent i svenska, drar de i januari 2022 igång projektet Språkbruk och interaktion i svenska polisförhör, finansierat av Vetenskapsrådet. Det är inte första gången samtalet är ämnet för hennes forskning, och då särskilt samspelet och interaktionen i institutionella kontexter så som medarbetarsamtal. Inte sällan sammanhang med en tydlig maktuppdelning. Och situationer där mycket står på spel.

− Så kan det ofta vara, men i ett polisförhör ställs det verkligen på sin spets. Internationellt sett finns det mycket mer kunskap om interaktion i förhör, inte minst i England där forskare studerat olika typer av förhör. De har till exempel studerat hur förhör med barn eller personer med funktionsvariation genomförs, säger Lina Nyroos.

Omformuleringarnas roll

En del som de två forskarna ska studera närmare är omformuleringar. Att under ett samtal stanna upp, sammanfatta vad den intervjuade sagt, är något mänskligt säger Lina Nyroos, det gör vi hela tiden. Det fungerar som en slags bekräftelse på att den som lyssnat förstått och tolkat på rätt sätt.

− Det är en del av förhörets struktur. ”Okej, har jag förstått det rätt om…”. Men i den här institutionella kontexten blir det intressant att se hur de här omformuleringarna ser ut, hur väl de stämmer överens med vad som sagts. Vad tas med och vad utelämnas, säger hon.

Vad som kommer ur ett förhör kan få allvarliga konsekvenser för alla som är inblandade i en brottsutredning. Att därför undersöka hur polisen i praktiken arbetar samt hur rättsstatens principer efterlevs är viktigt. Förhoppningen är att resultaten av studien ska komma till nytta för polisens arbete och i polisutbildningen, inte minst när det kommer till intervjuteknik.

Sophia Nilsson
forskningskommunkatör

072-210 14 53
sophia.nilsson@sh.se